På Tisdag ska jag till barnmorskan, är det inplanerat.

Men jag vill inte gå dit!!

Kommer på fullaste allvar ringa dit och hitta på en orsak för att slippa fara dit. Det jag behöver veta kan jag ändå få svar på via telefon. Det är ju lixom inget annat som gör någon skillnad..

• Lyssna på hjärtljuden - tja så länge han är lika crazy som nu behövs kappast mer bekräftelse på att han lever och mår bra.

• Känna fosterläge: tja han ligger förhoppningsvis kvar med huvet nedåt, så det känns onödigt det åxå

• Mäta BT: har aldrig haft högt BT i hela mitt liv, skulle svimma av förvåning om jag fick det nu

• Kolla urinen: det verkar hon iaf inte göra.. Så kissa i koppen kan jag gärna skita i..

• Kolla HB-värdet: Det var ju så jävla onödigt sist, åh att bli stucken för nån droppe blod, nä det klarar jag mig utan!!

• Hon vet åxå att jag aldrig kommer att väga mig där, att jag inte sköter kosten som jag borde så det är ingenting nytt där..

Näe det där besöket är bara att slösa på min och hennes tid.. Jag är dessutom inte viktig att hålla koll på så skit samma!!

Det enda jag vill veta var jag ska vända mig för att få tag i en TENS-apparat. Tidigare fick man hyra själv från nåt ställe på internet. Men den BM jag åh M träffat på förlossningen på aurorasamtalen sa att man kanske kunde låna/ hyra en sådan via BM.. Det drar ju i teorin ihop sig mot förlossning så det kanske är dax att börja fixa en sådan på allvar nu. Vill inte behöva gå igenom första stadierna i förlossningsarbetet utan att kunna elchocka mig själv..

Bilden kommer från babycenter.com

Tja.. Idag har vi kommit till ännu en ny vecka i graviditeten. Därför borde vara idag som jag lägger in nya magbilder, men som det blivit lite nu på slutet så kommer de in under helgen istälet. Troligast knäpper jag på morgonen imorgon eftersom jag ätit lite bröd och magen har svällt upp till en gigantisk gasboll!! Blir mera realistisk bild om jag tar på magen som den ser ut imorgon istället..

Vecka 37+0 eller trettioåtta!!

Av det sjuka i att det gått så fort väljer jag att tänka vecka trettiosju.. Eller jag kanske tom skulle tänka typ vecka 35 om mina misstankar med en bekväm liten bäbis stämmer.. Det kan alltså vara möjligt att förlossningen drar igång lite när som helst nu.. Wierd!!

Önskar att alla som nu verkar ringa M varje dag och fråga om det har kommit någon bebis kunde lägga av med det!! Det gör mig bara stressad!! Åh är så onödigt som om M inte kommer att innan vi kan åka på förlossningen först måste:

• Uppdatera sin status på facebook
• skicka sms till samtliga i sin telefonbok
• på vägen till bilen och sedan hela vägen till förlossningen sitta och ringa till sina föräldrar åh syskon, möjligen även sin chef och alla kollegor åxå bara för att vara på den säkra sidan..

Tänk vad pinsamt om det bara skulle vara ett falskt alarm efter att han gått igenom hela den där proceduren.. För min del är det inte någon som frågar (aja om jag inte råkarstöta på nån granne, men det händer inte så ofta..) Det är fördelen när man verkligen är solo, utan nära vänner åh typ den enda som jag behöver kontakta när det verkligen gäller är min mamma som ska vara barnvakt åh min syster som ska vara med (om det inte händer på natten för då är hon oväckbar..).

Kanske låter det konstigt att det har börjat gå bakåt för packningen.. Men så är det, lite i taget lämnar sakerna väskan. Det jag hade packat åt mig i min bb-väska börjar sakta men säkert packa upp sig. Varför skynda på med det redan lixom?? Det är ju en halv graviditet kvar tills bäbisen ändå kommer att behaga titta ut..

Det är sjukt, jag borde ju förstå att även jag kommer att behöve föda ut bäbisen. Men ju närmare BF datumet jag kommer desto mer säker blir jag på att den här ungen inte kommer att komma ut. Ibland känns det tom som om det inte är en bäbis i min mage utan bara livliga tarmar och en gigantisk tumör. En sådan som inte ens går att operera bort utan som kommer att växa i mig tills jag sprängs..

Det är flera både på minbebis, åh babyboom men även gravida som jag känner som skulle ha i februari som redan fått sina söta små..

Kanske stämmer spådommen jag gjorde på internet förra veckan trots allt. Att det som finns i min mage kommer ut efter 44 timmars förlossning som 6 kg tung och 60 cm lång.. Allts då blir det en bebis typ en månad efter beräknat datum, eller bäbis åh bäbis.. en gigantisk jätte..

Igår var jag för trött för att orka. Var ändå tvungen att få barnen på rätt ställe på morgonen, en vila åh sedan till habben med K. Mitt visa kort hade M kidnappat med sig till jobbet så jag kunde inte köpa nåt socker för att baka. Åh även om jag haft kortet hemma hade jag inte orkat vare sig handla eller baka.. Blev ingen långpromenad heller, det var för mycket att se på dumburken åh det faktum att jag förmodligen hade tuppat av under promenaden insåg jag att jag var besegrad av latheten och stannade inne.

Idag är jag åxå ungefär lika sliten, hade massa att stå i på morgonen. Till min förvåning ville V inte vara på dagis när vi väl var där. Så hon fick följa med mig hem. Förmiddagen hade hon kalas för sina dockor och nallar medan jag låg och sov/vilade. Sedan har vi handlat (fyndade en speldosa på ica maxi :D  )

Ikväll blir det en promenad!! Kan inte undvika den, magen har svullit upp till typ trippel storlek som det känns. Det får mig att vilja gråta!! Seriöst. Mår dåligt för att jag har varit svag åh ätit lite av middagen idag, ätstörningen hatar snabba kroppsliga storleksförändringar åt det större hållet. Så jag ska gå ut åh gå, bränna kalorier inte smaka av barnens chips iaf.. Röra på fläsket och känna mig mindre som en lat, fet varböld..