Så då har jag åter plumsat mig fram på min kvällspromenad. Hade medvind första halvan, varpå jag inte upplevde det så jobbigt med snöandet. Men när jag vände... Då började lillemannen i magen att borra sig ner, jag blev kissnödig och så blåste snön mig rakt i ansiktet. Måste jag säga att det var mindre behagligt att ha över 30 minuter kvar till vindskydd och en toalett?

Men nu är promenaden gjord och jag är nöjd över att jag inte ringde M åh bad honom hämta mig, eller att jag fixade att inte kissa ner mig, det var nära när lille D borrade på och bökade runt. Sällan är det så skönt att få kissa som det var när jag flög in genom ytterdörren och slet av mig kläderna i panik :D

Nu ska jag ta mig en näringsdryck och se på solsidan. Hoppas på att somna före klockan ett inatt så att jag orkar skicka iväg barnen till skolan och fritids. Ber även en bön att jag ska få till min första promenadrunda imorgon på dagtid så att jag utökar mina motionsminuter...

Så då har man slagit nåt slags rekord elller nåt. Klev inte upp ur sängen förrän klockan var efter 14.. Skyller på att min förkylning sugit ut min energi... Idag har det känt mera, det smakar sånt där infekterat slem när jag hostar och det känns som om jag har en fjäder mellan svalget och öronen..

Men sen har vi faktiskt handlat och käkat varma smörgåsar och potatis och purjolökssoppa till middag. Nu spelar barnen nintendo wii. Jag har ont i magen, i bebismagen, tippar att det beror på att lillemannen är aktiv idag.

Det snöar och blåser ute men är inte så fasligt kallt, blir nog en ok promenad ikväll trots allt..