Idag är jag så där skitnere. Inget känns bra, inget alls. Åh allt verkar gå åt helvete hela tiden!!

Orkar inte med sånt. En motgång är mer än vad jag klarar av. Inte blir det bättre av att känna sig fulast i världen. Att mäta sig runt magen och inse att jag just nu har ett midjemått som räknas till fettma!! Hur är det möjligt att magen inte har minskat mer sedan jag födde? Då mätte jag ca 100 cm nu 84 cm!! Det är fortfarande ca 30 cm kvar att tappa innan jag har mitt ursprungliga mått..

Så har projektorn gett upp, så den ska väl få en värdig begravning (en åktur till återvinningscentralen). Så M har helt fixerat kämpat med att få in hockeykanalerna på vår andra tv eftersom hockeyn är viktigare för honom än luften vi andas..

Så skulle jag på apoteket för att hämta ut hostmedicinen, åh så startar inte bilen!!

Åh nu så är V galen för att hon inte kan se den film hon ville se, det pga projektorn som pajjat....

Jag är så jävla sur på M's chef att jag blir faan galen snart!!

Han berättade typ efter Rul:et att han skulle bli pappa och även meddelade BF-datumet för henne. Ändå har kärringen inte lyckats hitta en vikarie istället för honom, så nu FÅR HAN INTE ta ut sina 10 pappadagar när han och vi hade behövt det (nu när liten har kolik och jag inte får sova på natten och har barnen på dagen).. Han får ta dessa dagar först när hon har ordnat en vikarie.. Hoppas att hon lyckas fixa det innan tiden för dessa dagar gått ut de måste ju användas inom 60 dagar ju. Sedan är jag sur på M åxå som är så j-la mesig och inte vill ställa krav på sin chef!!

Han kan gå till jobbet och VILA hela dagarna (för det finns inte mycket att göra på hans jobb) sedan kommer han hem och hjälper till med nattning och sedan kan han gå åh SOVA medan jag fortfarande är vaken och vankar runt med en bäbis som faktiskt har lyckats skrika/ vråla sig hes pga sin kolik.. Om jag har tur får jag lite vila mellan ca 3 åh halv 6 på morgonen sedan ska jag visst vara fit for fight igen!! Blir fasen mörkrädd av att se mig i spegeln, ser ut som en vampyr. Kritvit i ansiktet, med påsar under ögonen som har utvecklat egna påsar...

Idag är det första besöket på BVC, ska bli spännande att se om han vuxit nåt.. Kanske även fråga om det har kommit några nya knep för detta med koliken sedan jag var i den här situationen senast det var ju ändå 5 år sedan..

Sitter just nu uppe med en bäbis som har ONT i magen!! han gallskriker åh är går inte att hjälpa. Jag har nog testat allt nu. D har ändå inte lika stora magbesvär som V hade. V skrek dygnet runt, D nöjer sig med nätterna. Ibland önskar jag att han hade det jobbigt på dagtid istället, så vi fick sova på nätterna. Men så tänker jag om, på dagarna måste jag finnas för storbarnen, då är det lika bra att jag åh D har vårt skrikrace på nätterna. Helt utslut rinner det ett par tårar längs min kind, hjälplöshet. Det är kallt och jag har tidigare valt att vagga/vyssa och försköa hjälpa i hallen där vi har golvvärme. Men där är helfigursspegeln åh jag hatar att se mig i den, med fet slapp degmage, feta lår med celluliter åh hamsterkinder. Så nu sitter jag i köket, trött i benen efter vår dans i hallen.

Det kurrar i magen, jag är hungrig. Vet att jag måste äta nåt, måste få in energi på nåt sätt. Men det är mot mina principer att äta på natten, då blir man fetare.. Tillslut blev det hallonkräm och några skorpor utan pålägg..

Ungefär klockan 02:30 somnade äntligen D och även jag kunde få sova en stund. Vaknade strax före 06:00 och behövde pumpa ur ena bröstet desperat!! Hur faan ska jag orka hela dagen idag?

vi kom hem i torsdags. Efter hemkomsten har damien hållit mig vaken om nätterna med magknip, åh på dagtid vill jag finnas där för mina storbarn. Det har därför inte blivit nåt bloggande. Inte har babybluesen, ont där nere åh eftervärkarna hjälpt. En grej till som har ställt till det är att mina bröst producerar så mycket mjölk!!! 3 dl mer redan dag 3!! Det innebär at jag konstant är på gränsen till att få mjölkstockning, suck..

Dessutom blir D en vecka idag :D

Rådet från veckoplaneraren för stressfri och rolig bäbistid lyder;

Spela in era nyheter på svararen, stäng av ljudet på ringsignalen och svara inte i telefonen på 3 veckor.

Jag låter det gälla allt som inte är akut och ytterst nödvändigt..

nä nu har lille D somnat lite och jag sks skynda mig att vila lite.

YES!!

Tror jag hade någon snäll ängel till hjälp, eller så var det den lilla detaljen att jag ätit mera mejeriprodukter än vad jag egentligen klarar av.. Men det gick bara fint, var inte alls hård i magen :D

Nu ser jag på tv 4 åh då mästerkockarna.. men nu vaknade lillemannen, dax för pyamas, blöjbyte och amning..

Tja som de allra flesta som pressat ut en bäbis och fått små bristningar/klipp i de nedre regionerna kommer snabbt en ny sorts obehag att infinna sig. Skräcken inför att gå på toaletten!!

Om man som jag är nu sydd på diverse ställen så vet man med all säkerhet att det kommer att svida när man kissar. Åh att torka sig med papper efteråt är inte något man längtar efter - turligt nog brukar det finnas dusch nära toaletten på sjukhusets avdelning. Men den lyxen finns inte alltid när man kommit hem..

Nu har det ju gått ett dygn och jag har kissat på som aldrig förr, så går det om man är lika törstig som om man sprungit ett marathon i öknen utan tillgång av vätska. Varje gång kissnödigheten har trängt sig på känner jag mig lite lätt kallsvettig pga svedan som kommer att komma.

Men nu till det större ångestladdade momentet. Att göra nr 2!! Förr hade de fri tillgång till katrinplommon i matsalen på BB, de finns inga katrinplommon alls där längre. Åh jag känner att förmodligen måste jag göra nr 2 idag innan dagen är slut!! Helt ärligt så jag mår illa av tanken. Tänk om jag dessutom är trög i magen!! Mamma mia, räcker det inte med att klämma ut en bäbis lixom!! Har bestämt mig för att som den modige som kastar sig utför stupet passa på nu innan halv åtta hos mig börjar på tv. Lille D ligger i sin plastbalja och sover så då kan jag ju smita undan för att försöka mig på detta helvetiska projekt. Skriver jag aldrig mer en rad här inne så vet ni att utmaningen tog livet av mig!!

Men nu ska vi vara lite positiva, om det skulle gå åt h-vete befinner jag mig ju på sjukhuset åh då får de helt enkelt lappa ihop mig och trycka i mig morfin...

Nu börjar livet som 3 barnsmamma på allvar!! K och V har varit hät ikväll ochhälsat på oss. K ville ta med Damien hem och lämna kvar mig, han blev så ledsen över att det inte blev som han ville. De fick åxå hålla i honom åh damien valde att somna hos K snacka om att han blev stolt!!

Nä nu e jag trött och det känns som om jag fått babianarsle, ska försöka vila  nu skriver mer senare..