Jag ska byta jobb, från den skola jag arbetar på nu till en som ligger mycket närmare vårt nya hus. Arbetsuppgifterna kommer även dom att skilja sig lite från de jag har haft tidigare. Det kommer nog att bli bra. Men under de knappt tre veckor som har gått sedan jag fick erbjudandet så har det varit lite av en emotionell bergochdalbana. Många av mina nuvarande kollegor jag kommer att sakna, och många av barnen. Men livet går vidare.

Det här skulle ha varit min sista vecka innan bytet och då går jag och blir sjuk, lite feber men framförallt total orkeslöshet. Tror att det eventuellt beror på den inre stress som arbetsbytet har fört med sig, och innan dess allt strul med tanden, och alla årets magsjukor (Esmee är fortfarande inte frisk, men ingen annan har hittills åkt dit).

Idag, trots att jag är sjuk, åkte jag till jobbet för att bjuda klassen jag arbetat i på glass och tacka för tiden som varit. De visste inte heller att jag inte kommer att finnas med dem efter lovet. Damien var med och han fick hjälpa mig att dela ut glassarna, vilket han gjorde riktigt bra, trots att han var lite blyg. Innan jag gick fick jag några kramar och en teckning från en elev, sånt som känns bra.

Jag lämnade även  tillbaks nycklarna i personalrummet för mina kollegor på fritids, där blev det lite kramkalas innan vi styrde kosan hemåt, nu är ett kapitel i mitt liv över och det är dax att vända blad. Nu har jag påsken på mig att ladda om och börja blicka framåt.

Japp så var det dax. IGEN! Magsjuka.     Det är lixom inte sant!! 4:e magsjukan sen vi flyttade hit!! Å vi som bara haft en frisk arbetsvecka sedan förra omgången. Inte nog med att det är en obehaglig åkomma så tar det oss oftast 2-3 veckor innan det är över. Under denna tid blir inte skurmoppen å tvättmaskinen bli dammiga.

Nu är det E som hade oturen att åka på det först. Först trodde vi att det var en hjärnskakning, då hon ramlade å slog i bakhuvudet ordentligt på Leos igår. Men innan vi hunnit fram till 1177 kom det även andra vägen. Lilla stackarn. Tur pappa M är en riddare i vit rustning som fixar magsjuka bra. Jag sköter markservicen. Inte för att hjärnskakning hade varit att föredra, men det är snabbare övergående å smittar framförallt inte.

Jag som lidit av magsjukefobi, under typ hela livet. Klarar det mycket bättre nu, efter senaste terapin. Men trots det tär det på psyket då jag måste jobba på med mina mentala verktyg. Efter dessa omgångar hade jag behövt en paus. Men inte då!!

De tre senaste åren har vårvintern varit belastad av mina operationer som inte gått så bra. Å utöver det brukar vi haft några förkylningar å typ EN magsjuka, detta år har vi förutom mitt tandstrul (som innebar 3 veckors sjukskrivning å medicin mot nervsmärta fram till i höst.)har vi haft typ EN förkylning å FYRA magsjukor!! Hoppas på att E ätit nåt olämpligt så det stannar med henne. Men sån "tur" lär vi väl inte ha...