Tja då var det gjort. Beställt från HM igen... Hade egentligen tänkt vänta. men typ alla de plagg som jag först tänkt köpa var slut i min sons storlek. Så jag tänkte eh, jag kör... Bättre det än att sitta och vänta på att alla plagg ska vara slut. Han behöver ju mera kläder som han växer. Byxorna han har börjar se ut som om han väntar på en översvämning..

Sedan så blev det 2 st bh's och 3 st blusar till mig. som det var planerat alltså..

Lite av kvällens skapande. Önskar att man kunde mms:a doften åxå ;)

Ikväll har jag BAKAT.

Mina specialmuffins med chokladkräm på toppen. De är superdupermumsiga. Om någon vill ha receptet så bjuder jag naturligtvis på det.

Lussekatter och snurror. Nej, jag är inte överentusiastisk. Jag gillar saffranssmaken men tål inte mjölk och det är det typ i alla som man kan köpa. Plus att det är en terapi att skapa något med händerna. Att skapa just bakverk och mat är en del av mitt matfixerade beteende. Av allt baket är jag nu helt fri från hetssuget som infann sig tidigare idag.

Leilas cheewy chocolate gingerbread cookies hann jag åxå med att baka medan jag väntade på den jäsande bulldegen. Såg henne göra dem på tv i veckan och blev inspirerad. Sambon gillade dem, och de luktade både gott och juligt :)

Även degen till morgondagens tacopaj är färdig men väntar på gräddning imorgon. Orkar bara inte göra den färdig nu ikväll. Det känns lixom som om min kökstjänst börjar vara över för denna dag.

I och med detta bak har jag redan hunnit med julbaket. Då är det bara lite godistillverkning och nyttiga buffealternativ kvar. (glömde jag nämna att jag typ har klarat av julklappsbiten) Funderar på att få upp julgardiner osv under de kommande dagarna.. Jag vill vara färdig innan den 1:a advent. December är en födelsedagsmånad för min familj och därför vill jag ha fixat det mesta julstöket innan och sedan bara kunna överdosera med julmys.

Så, då var jag ungefär halvvägs igenom julklappspaketerinen inför denna jul :) Det känns dock lite jobbigt att min son hittills leder ligan i antal klappar. Jag vet dock att antalet kommer att bli fler för lillan, hennes klappar är billigare. Men det tär på mig att de inte kommer att få samma antal klappar.

Dock försöker jag att tänka på att huvudsaken det är samma summa pengar och att de får en hög klappar, tror inte att de ännu kommer att räkna dem, de blir mer ivriga att börja öppnandet **hoppas**

Igår kväll var vi hela familjen ute i vår backe och åkte skrana. Barnen var så överlyckliga. De älskar att åka skrana och det var svårt att få dem att komma in. När vi tillsist fick dem att komma in så åt alla min hemgjorda fruktsallad till kvällsgott. Ungarna slukade säkert 80% av hela salladen själv tillsammans med vispbar mjölkfri grädde och en liten gnutta kakao på.

Tidigare på dagen hade vi varit hos mormor jag och busungarna där vi hängav oss åt ett tidigt juligt pepparkaksbak. Det känns faktiskt 100% rätt att tjuvstarta julfixandet. Mest eftersom min sambo och dotter har sina födelsedagar i julemånad, dessutom jobbar jag halva jävla månaden..

Det svåra i att bli av med ett missbruk som egentligen inte behöver några yttre ting för att fortsätta att pågå är oerhört svårt. För det första så är mat något som man inte kan ta bort, för en anorektiker måste den tillföras. Men för en bulimiker? Maten måste begränsas, träning måste begränsas, men ska även rätten att använda toaletten begränsas. Vi ätstörda måste för all evighet utsättas för sådant som vi går igång på. Våra kroppar, mat, olika former av hälsosamt beteende, det ständiga tjatandet om nya dieter. Bilder på smala retuscherade bilder kommer för alltid att finnas överallt, på samma sätt som alla lightalternativ skriker ut sin existens.

Måttet med "lagom" och "normalt" är så oerhört svårt att avgöra. Var i hela friden går gränsen?? När tycker andra att JAG har tränat för mycket, när anser andra att JAG inte har ätit mer än vad MIN kropp behöver. Om jag en dag kommer att bli tjock (snälla gud säg att det inte behöver hända) kan jag då banta som vem som helst utan att åter falla in i mina gamla väldigt beprövade vanor?

Att bli "nykter från sitt missbruk hade varit så mycket enklare om det hade vart frågan om ett vanligt missbruk. En alkoholist kan sluta köpa alkohol, narkomanen måste bara bryta med sina langare (det är inte lätt det heller men det är lättare). En spelmissbrukare kan spärra sig från de spelsighter som har förstört livet för honom/henne. Men en ätstörd skulle behöva byra hjärna. Men det går ju inte så det är en långdragen process som jag tror kommer att ta hela livet. Vet inte om man någonsin kan bli kvitt sin mat och kroppsångest. Jag menar ungefär 4 gånger i veckan så tror jag på fullaste allvar att en gastrisk bypass operation vore något för mig OCH även att jag skulle kunna kvalificera mig till en sådan. Jag har ju ett BMI på ÖVER 20.. Så har det även varit nu sedan jag började försöka bli kvitt Gollum.

Nu var det säkert mer än en moralkärring i cyberrymden som fick Hicka/ satte morgonkaffet i fel strupe..

Det är faktiskt inte så illa som det låter. Barnens älsklingsfrukost är nämligen en frusen smoothie.

Recept:

en påse tropisk fruktmix för smoothie - fryst

lite mjölk

(eventuell lyx en kula vaniljglass)

Mixa ihop skiten, och servera i skålar, äts med sked tillsammans med en eventuell frukostmacka

Om man kan få sina söta små mindre hungriga knoddar att tro att de får äta glass till frukost (det som de bara älskar) är det då fel? Personligen kände jag mig assmart första morgonen jag tillverkade min ultimata aptitretare. Vill de ha oboy, mixar jag banan med mjölk och häller i lite kakao - voila en Nyttigare dryck till mellis :)