Idag har jag bakat massor. En dubbel sats vetebullar, av den blev det äppelknyten, kanelbullar, vaniljbullar. Sen syltgrottor å nötkakor med chokladfyllning. Baket rundade jag av vid middagstid med att bjuda familjen på hemgjord köttfärspizza.

Nu tänker jag bara starta igång någon tvättmaskin innan jag lutar mig tillbaka å känner mig nöjd med dagens sysslor.

Kvar att fixa innan jag börjar jobba är att ta en heldag i städningens tecken, tvätta, å rensa å röja allt vad jag kan...

Det kom ett brev i brevlådan i fredags med informationen för Esmees inskolning. Lite förvånande hade de tänkt att hon inte skulle börja sin inskolning förrän den 18/8 när vi tidigare i vår fått veta att hon fått sin plats från den 12/8.

Turligt nog kunde de ta emot henne för inskolning från den 12 trots allt. .

Liten tösabit blir stor så fort så fort. ..

Tidigare i sommar köpte jag ett klänningsmönster och allt som behövdes till en klänning, helt jätteinspirerad av att sy klänningar till mina tjejer! Men ikväll när jag åter tog fram å kollade in det kände jag mig typ lika intelligent som en fiskmås! Asså jag fattar men ändå inte, å sen blir jag feg, har ju ingen lust att göra fel! Blääää

Nu är delarna utritade, jag har lusläst beskrivningen, men känner mig rätt lost faktiskt. Sen så hjälper det ju inte när den arbetsro jag får varar i 10 sekunder sen skriker de små, å M duger absolut inte. Jag fick helt enkelt lägga ner projektet å istället ta itu med en nattningshistoria som nu börjar närma sig 2 timmar! Fy faan vad less jag är! De små ta mig tusan bara trotsar å trotsar!

Till råga på allt går jag på pulverdiet å är apless på att vara småhungrig. Inte är det gott eller intressant heller. Jag bara HOPPAS att det ska komma nåt bra ur mitt försök. Behöver en ny garderob innan den 4/8 då jag börjar mitt nya jobb å eftersom jag är så pissigt missnöjd med mina omysiga extrakilon som verkar vara fastbrända på kroppen tar jag till en extrem metod som jag egentligen inte gillar. Kanske blir det lättare att fortsätta om jag bara får en rejäl kick i röven å börjar se nåt resultat alls.

Asså jag fattar inte hur de gör för att få pulverdryckerna att se så jävla goda ut!! (Ursäkta språket). De är inte alls goda, de smakar inte bra å de ser inte alls aptitretande ut! Jag känner mig just nu frustrerad less å jävligt sugen på att ÄTA nåt! Blundar å fokuserar på målbilden å inser hur lång resan dit är. Ok med dessa pulver kommer jag att tappa lite. Men sen börjar utmaningen - bra mat fysisk aktivitet. Jag vill komma iform, jag hoppas och tror att det är möjligt trots att jag har blivit mamma 4 gånger.

Nä, nu är det dax att sluta gnälla å göra en stor varm mugg te, andas djupa andetag å gå å lägga mig. Imorgon är det en ny dag, nya ridturer, nya äventyr å ännu en dag med... spännande pulverdrycker.... Men kanske även en möjlighet att åter ge sig på projekt KLÄNNING..

Ok inte det mönster jag jobbar efter, men en bild på ett klädmönster... Önskade att det jag hade var sådär enkelt....

igår tänkte jag efter att ännu en dag kämpat med trotsiga barn osv att det vore underbart att bara få en dag då allt fungerar smidigt utan att något ska trassla till sig totalt och kräva ne massa extra slit för att lösas.

Idag tycker jag att gårdagens vedermödor var barnsliga.

varför det?

Jo idag har jag koll på läget. Eller jag har förstått att min arbetsgivare har fuckat upp det å igenom det kommer min lön denna månad att utebli! Snacka om kalldusch! Efter flera års föräldraledighet finns inte längre någon buffert. Arbetsgivaren verkar inte kunna rätta till sitt misstag och därför kommer jag förmodligen att få klara mig utan pengar denna månad! fantastiskt! Eller ångest. Ångest i kubik. För räkningarna ska ju ändå betalas, mat måste inhandlas. Fast med vilka pengar? Det värsta är att jag har inte orsakat detta, det är min arbetsgivare, men trots det är det påverkas inte dem, det påverkar endast mig! Å för dem är min lön ingen stor grej. För dem är min lön en liten summa. För mig är den summan av största betydelse. Denna lön har jag läntat efter. En chans att fylla igen hål som blir när man lever i en tight ekonomi. Å när det andrummet förmodligen inte kommer riskerar ekonomin att kvävas.

Men som mamma så måste vardagen ändå rulla på. Barn som vill ha upmärksamhet, som vill ha mat, som kivas. Å utöver det K som är på sjukhuset och vill ha besök. Så nu ska denna mamma sopa ihop sina spillror, svälja gråten å fixa alla eviga måsten.

Nu är K tillbaka på barn 3 efter ett dygn på niva. Han har lite ont i både magen å huvudet där de har varit å opererat, men det vore väl konstigt annars. I övrigt tycker läkarna att han snabbt blev pigg å om han har mindre ont imorgon får han åka hem!

Det är så roligt att se barnen återförenas efter att ha varit ifrån varandra en dag. De blir både glada å uppspelta.

Nu är det sommar och semester å då passar jag på att starta en utmaning för att bli lite mer tränad.

30 dagars burpees challenge!

Schemat ser ut som följande:

Hoppas att jag kan hålla i utmaningen hela vägen. Jag lyckades ju genomföra en plankutmaning den avslutades igår :) tänkte göra den i repris åxå å därför fortsatte jag redan idag med plankorna.

Igår tog det 2,5 timmar idag lär det ta ännu längre tid! Jag blir lite lätt galen. Att ha en jävla pms på det gör ju inte allt lättare precis.

Saknar de harmoniska nattningarna. Duden som somnade med ett tack så mycket efter en saga med tutten i munnen å esmee som somnade i min famn efter det. Sen kunde jag i lugn o ro mysa med de stora barnen å läsa något kapitel ur en bok innan de gick och lade sig.

Man kan ju ifrågasätta vårt beslut att påbörja allt detta samtidigt. Men jag vill göra det innan vi båda börjar jobba å verkligheten kommer ikapp oss. Bättre att göra detta nu när vi är lediga å inte är lika beroende av en väl fungerande nattningsrutin.
Nu håller Diddi på att sluta med tutten å tjorvar sig tokig på kvällarna å Esmee försöker vi natta i egen säng så det tat mycket längre tid å är så mycket bökigare det åxå.
Sen saknar jag K som är på sjukhuset för sin operation imorgon. Imorgon ska han äntligen operera om shunten, jag väljer att fokusera på att drt blir bra för honom att drt blir gjort. Det känns faktiskt lite som en lättnad - äntligen efter 8 månaders väntan blir det åtgärdat. Jag är så tacksam över M som följer med K på sjukhuset, han vet hur jag påverkas av att vara med vid dessa tillfällen. Den historia jag och K har med hemska sjukhusbesök kan fylla en bok å gör att varje gång rasar jag efteråt å det tar tid att komma tillbaka igen.

Ligger vaken å försöker somna. M snarkar så väggarna vibrerar. Klockan tickar å jag blir snart mera galen.

nåt jag glömt skriv om är att jag fått en ny placering från och med i början på augusti, elevassistent åt en tjej som börjar förskoleklass :) hoppas att det jobbet passar mig. Det kommer åtminstone att passa vårt livspussel.

Nä nu kliver jag upp å gör nåt en stund å försöker natta kudden igen om ett tag.

denna har vi lagat och ätit många gånger, men för att inte receptet ska försvinna så lägger jag in det här :)

LCHF-Krämig kyckling i ugn

Krämig kyckling i ugn

4 port