upprepar detta igen. Om du vill ha fler besökare på just Din blogg. Registrera dig du med!!

Den siffran har sin aldelens egna magi. Det spelar ingen roll vad det rör sig om. Något som bara kostar 10 kr kan man köpa utan att fundera. Det spelar ingen roll om det är onödigt. Vore prislappen istället närmare 100 kr skulle man kanske tänka en gång till.

Detsamma gäller tiden. Har man bara en uppgift att göra och har satt deadline 1 timme senare så är det stor risk att du lurar dig själv. 60 minuter är gott om tid. Det är stor sannolikhet att den uppgift du ska slutföra under denna timme blir påbörjat efter att du först slösat minst 30 minuter på något oväsentligt. Om man istället sätter en deadline på 10 minuter då måste man gensat starta för att hinna. Man jobbar effektivt och fokuserat. Man hinner inte kolla mailen också om det bara är 10 minuter att göra undan jobet på.

Om man istället för att ge sina måsten 60 minuter var delar in de i 10 minuters intervaller (med korta pausar emellan) har man hunnit ungefär 5 uppgifter på samma tid som det enligt första metoden skulle ha tagit att göra en simpel uppgift. Det hade varit att slösa med Din tid.

Om det är något du hatar att göra (ex. städa) avsätt då 10 minuter till detta jobbiga och nödvändiga göromål. !0 minuter är en kort översiktlig tid. Så lång tid kan du säkert avvara. Du kan under den tiden hinna oerhört mycket mer än du kanske först hade tänkt hinna slutföra.

När jag jobbar på hemma, vad jag än gör. Ställer jag alltid en äggklocka på just 10 - 15 minuter och sedan tävlar jag mot mig själv och tiden. Vill hinna göra mera än under föregående period. Snacka om att jag på så sätt hinner mycket om jag håller på i flera timmar. Fast att tävla så ger säkerligen mer stress än om jag bara bestämde vad de 10 nya minutrarna skulle ägnas åt.

Livet är lite som att fara längs en landsväg, alla kör på mot sina slutdestinationer i sin egen valda hastighet. Når målen olika fort...

Några njuter i fulla drag av sin resa. Ser på naturen, stannar och fikar osv. Dessa blir mångfallt omkörda av stressade bilister som ibland även ilsket tutar åh pekar finger åt de som tar resan med ro..

De stressande hinner inte njuta av sin egna resa, den bilfärden var snabbt slut. Snopet! Så som det lär kännas när livet tar slut eller plötsligt var förändrat av en oväntad vändning innan man hann njuta av det liv man hade, eller det liv man nyss levt men inte hade tid att uppleva.

Så ta det lungt. Ha inte brått att leva ditt liv - tänk på allt underbart du kan missa... Åh om man kunde komma ihåg att leva så..

Titta på detta videoklipp!!

Jag tycker att denna läkare verkligen gör alla en tjänst. En MAN som simulerar en förlossning. Han gör det för att förstå hur det VERKLIGEN är. hur de smärtstillande metoderna fungerar osv.

En normallång förlossning för en förstföderska är mellan 9-12 timmar lång (det är inte heller ovanligt att man får hålla på längre, dock max i ett dygn. Denna fantastiske man fixade lite mer än 3 timmar! Alltså typ 1/3-del av hur lång en förlossning kan vara.

Min personliga erfarenhet av en vaginal förlossning är fruktansvärd! I och för sig hade jag nog inte vart lika ångestfull om jag inte min dotters biologiska pappa hade vart ett bättre stöd. Han tjatade igenom de tuffaste timmarna (5timmar) om att få gå ut och röka.

Dock är man ju knäpp, jag vill gärna göra om en förlossning, dock med bra stöd. Gärna 2 personer så att de kan lösa av varandra. Det kan som sagt var bli väldigt intensivt och utdraget under en förlossning..

Efter att ha knappt fått någon sömn. Ångesten och mardrömmarna över de stora kommande utgifterna gjorde det omöjligt att sova trots aömntabletter. Jag gav upp efter 4 timmar och kollade på tv. Så mycket skumma program det går på dagtid!!

När jag tillslut klev upp så hade jag fått ett brev på posten där jag fick veta att jag betalt nästan 2000 kr för mycket på mina elräkningar. Dessa pengar ska jag få tillbaks, dessutom hade de skickat 200 kr i blomstercheckar på interflora!! Himla trevligt med lite lindring på min ångest :)

En stolt pojke visar upp sitt senaste konstverk september -09

Imorgon den 28/10 har jag varit morsa i 6 år!! Kan inte riktigt begripa det. Så sent som i går innan jobbet gick jag runt i de fleecebyxor jag hade dagen efter kejsarsnittet. De är aldelens för stora. De åker hela tiden av. Men de är sååå sköna. Mina absoluta mysisar.

Att inse att det har gått    S E X   år    sedan man fick se sitt förstfödda barn för allra första gången är kusligt. Han är nu så gammal att han inte kan räkna sin ålder på en hand längre! Han har en egen vilja. Jag har inte hunnit med. Trots allt är han ju min första lila bäbis. Jag hisnar i tanken när jag tänker tillbaks på när jag var lika gammal, då gick jag på sexårs verksamhet. Inledde min karriär som den mobbade. Den som inte dög. Jag hade till skillnad mot de andra lockigt hår och bodde utanför samhället i en liten byhåla.

Motgångar
Min son går kvar på dagis, han har ett handikapp. På grund av att hans halsmandlar var så oerhört förstorade fram till och med hans 5 årsdag så är det inte förrän detta år som han har börjat kunna tala. Hans tal är lika utvecklat som ett barn på ca 15 månader (om jag jämför med min papegoja till dotter). Men intellektuellt är han i fas med sin faktiska ålder. På grund av en klämd nerv i hjärnan är ena benet lite kortare så han är inte heller fysiskt lika snabb som en jämnårig. Dessutom så är han spastisk i ena armen.

Men han gör det bra. Han är en sådan livsnjutare! Han älskar livet. Är en sådan go och glad stor kille. Det smärtar mig när jag tänker på vad han pga. sina fysiska motgångar kan få utstå med tanke på hur utsatt jag blev för mitt lockiga hår. Men jag ber och hoppas att han ska slippa detta. Han är idag en väldigt omtyckt kamrat på dagis. Hoppas att det får hålla i sig..