Nu tror säkert många att jag kommer skriva om när k föddes, eller när jag fick veta om att jag väntade barn för första gången, men det tänker jag inte. Jag tänker dela med mig av det ögonblick i mitt liv då jag började ta mig till det liv jag har idag. Det är inget sockersött minne, men ett starkt ögonblick. I och med den brytpunkt det blev i mitt liv. Ungefär som den avslutande meningen i en bok. En bok som inte slutar på det sätt man hade kunnat ana.

Detta ögonblick inträffade hösten 2006. Då jag fortfarande levde tillsammans med V's biologiska pappa. Han hade ännu en gång försvunnit spårlöst. Ingen visste var han var. Bara några veckor tidigare hade han gjort samma sak sist. Den gången hade han först knuffat mig åh V mot ytterdörren åh när jag tog emot mig för att skydda min lilla bäbis huvud, bröt jag fingret. Den här gången hade han varit borta längre än tidigare. Hans syster hade anmält honom försvunnen några dagar tidigare..

Åter till det ögonblick jag tänkte på;

Jag minns hur jag satt där på golvet i barnens lekrum och städade bort leksakerna efter att barnen somnat på kvällen, då jag plötsligt slogs av känslan att han inte var välkommen tillbaks till vårt hem. Att jag inte ville fortsätta vårt liv tillsammans. Känslan var så plötslig åh så skarp att jag blev rädd för att han skulle komma tillbaks. Ca 7 dagar efter detta ögonblick i barnens lekrum en vanlig höstkväll fick jag igen hans nyckel till dörren och blev ensamstående med 2 små barn.

Det var första steget mot det liv jag nu lever. Med den man jag vill leva med nu och alltid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måste erkänna, jag är medlem här! En större klant, olycksalig individ är rätt sällsynt (de råkar ofta förolyckas i förtid..) M kallar mig för porslinsdocka (å då associerar jag det med en jättegammal porslinsdocka som mamma å pappa hade i sitt sovrum...

Inte den bästa sommaren... Först bröt jag foten. Å barnen drabbades av feber. K blev så dålig att han blev inlagd. Sen blev jag åxå sjuk. Nu är jag inne på åttonde dagen med rejäla febertoppar. Men på vårdcentralen kunde de inte hitta några fel på m...

     Det var helt overkligt morgonen för slutbesiktningen. Jag stod i köket och packade allt från skafferiet i påsar. Då visste vi ju inte om vi skulle få lov att flytta in eller om vi skulle få återvända tillbaka till vårt mellanboende i väntan på...

            Jag höll på att fixa med inredningen i barnens garderober. Skulle "bara" hämta två hyllplan till och ger mig snabbt och lätt nerför trappen när jag kommer längst ner i trappen ser jag hyllplanen de är nästan framför mig då jag snubb...

Jag ska byta jobb, från den skola jag arbetar på nu till en som ligger mycket närmare vårt nya hus. Arbetsuppgifterna kommer även dom att skilja sig lite från de jag har haft tidigare. Det kommer nog att bli bra. Men under de knappt tre veckor som ha...