Har opererats idag. Det verkar ha gått bra. Men säkert vet de först imorgon. Operationen tog ca 4 timmar.
Under dessa timmar var jag å m på ica å handlade mat anpassat för sjukhusliv, kan säga att vi stressade i onödan då han var tillbaks på en timme.

Drygt att vi inte kan hälsa på men med svinkoppor på dagis får vi inte det. K ligger på samma avdelning som cancersjuka barn, därav restriktionerna.

Med ett barn på sjukhuset känns allt superkonstigt. Man är lixom inte hemma å inte där. Men måste ändå få livet att gå runt.

Själv då.. Jo jag upptäckte till min förskräckelse att vissa av mina jeans krymt!! Eller jag har stressätit mig för stor skulle väl vara mer korrekt. Så, nu är det hög tid att förändra sättet jag hanterar stress. Såå balanserad kost å träning. Tog tag i det idag tog lätt träning medan lillan sov.

Snart ska V hämtas, middag lagas, kanske åka förbi sjukhuset med lite grejer å ev. Om jag hinner sy den färdig, lämna k's saccokudde. Då blir han nog glad. Men jag vet inget om hur det blir med det. Det beror på hur K mår. Vet bara att de är kvar på NIVA ett tag till.

Tjurig diddi :/

Just nu är det så tydligt!

Jag ser på andras liv, vad de gör åh vad de har.
Jag vet själv vad jag saknar. Vad jag hade för drömmar, förhoppningar å inser att de är lika bra att glömma.

Då svider det.

Framförallt eftersom jag inte önskat så mycket. De drömmar jag hade var typ nåbara. Fram till för en vecka sen. Nu är de luftslott, å orsaken till detta har inte varit inom min kontroll.

Det suger!

Bläddrade lite snabbt i trotsboken på öppna förskolan i måndags. Gissa om jag tappade hakan lite!! Oki jag vet att ungarna trotsar mycket vid 2 års ålder. Men, tydligen så har de små liven ca en konflikt med sina föräldrar var 3:e MINUT å 3 större konflikter i TIMMEN!! Det är ju fantastiskt att man som förälder står ut!!

Idag har diddi kört på den linjen. Suck. Är helt slut i huvudet. På det en grymt bestämd å gnällig 1-åring, å en frågvis svår 7-åring. Plus tankar på de som fattas hemma. M å K som är på sjukhuset.

Ikväll hade jag tänkt hinna sy å se en film. Men vet inte om jag orkar mer än städa bort... Förresten har stressätit som en tok idag. Fel dag att styra upp allt kostrelaterat!

Tvära vändningar. Vid 12 idag ringde telefonen. K ska läggas in idag kl 14:00 å då förberedas för operation imorgon.

Dagens planer blev omkastade. Fixa packning, hämta från skolan lösa så M kan va hemma osv.

Det är ett stort problem för mig är att jag stressäter!! Å nu med mer stress i livet ökar risken för stressätning. Det är lite dubbelt å borde va lätt att åtgärda. Men först är jag mindre hungrig till måltiderna, sen när tankar kring problemet återkommer äter jag nåt onyttigt. Å eftersom livet nu mycket kretsar kring det kommer det påverka vikten, om jag inte stoppar det NU. Jag är rädd att detta kommer göra mig överviktig om jag fortsätter att finna lugnet i kakburken!!

Men från imorgon, kommer jag att åter försöka ta kommandot. Måltider på fasta klockslag å inget skåpätande!! Jag vet att jag kan, å detta problem kommer ta lång tid.

"A moment on the lips a lifetime on the hips.." Det ligger lite i det.

Måndag, hos oss betyder det öppna förskolan, å ridskola. Däremellan är det en ridfri dag för mig. Hästarnas vilodag.

Utöver det har jag bla bjudit familjen på gryta till middag, kånkat runt på ett gnälligt Esmeeplåster, räknat på lite saker, planerat matlista för en månad å sytt på K's saccokudde. Den har jag lovat ska bli färdig till på onsdag. Alltså bara för mig att sy på :p

Imorgon ska vi storhandla mat, köpa lite julklapp, fara till stallet å tvätta. Alltså full fart från morgon till kväll. Det bästa med sådana dagar är att sängen är superskön när man väl ska sova.

Hade tänkt skynda mig att se senaste Fast and the furious innan projektorn flyttar till nytt hem. Så funkar inte filmen!!

Jag är rastlös. Esmee vill inte somna. Om hon hade sovit hade jag jobbat med K's saccokudde. Men det funkar inte med lillan vaken å klängig. Skulle vilja baka kex, nu när tedrickarperioden är igång på riktigt. Men då är klockan för mycket. Längtar efter att bli trött, sova å drömma om att livet var som förr. Innan detta elende!

Å vips så hade hon klättrat upp i soffan själv!! En helt ny värld öppnade sig för henne å för oss innebär det ommöblering å att vi måste hitta nya platser för fjärrkontrollerna.

Denna bild är på mig min farfar å farmor. Jag minns den där dagen. Vi höll på att ta in höet å vi skulle åka på traktorflaket hem igen efter att ha räfsat hö på åkern. Jag minns det precis, vi skojade å skrattade glada å nöjda efter en dags arbete :)