Jag frågade mina föräldrar åh mina syskon i november hur de skulle göra på nyårsafton. Om de ville fira med oss som de gjort de senaste 6 åren. Men jag har inte fått ett direkt ja eller nej. Jag har frågat några gånger sedan dess. De vet att jag ska handla ikväll. Men lika förbaskat har de varken sagt bu eller bä. Nu för en stund sedan när jag ringde dem åh frågade igen så sa de att de fortfarande inte bestämt. Men om de kommer så de äter ju inte så mycket ändå... Great!! Hur ska jag göra, räkna med dom åh ev ha mat för många fler än vi blir eller inte räkna med dom åh riskera att maten inte räcker. Ett j-la dilemma.

Blir både irriterad åh besviken på dem. Om de inte vill komma behöver de inte känna sig tvugna, men om de tänker komma vore det snällt att få veta det.

"nu är nya postlådan på plats ....många tårar fälda för den gamla med ac hehe" bilden åh denna text skickade m till mig igår.

Vår gamla brevlåda har locket strulat på i flera år. Nu på slutet har jag på allvar skämts när brevbäraren kommit. En bra julklapp!!!

Mina föräldrar är 2 snälla men rättvisa människor som gör allt för sina barn och barnbarn.

De blev oväntat föräldrar precis som mig tidigt. Mamma var 21år åh pappa fyllde 21 lite senare samma år som jag föddes. Mamma var i 7:de månaden när hon upptäckte att hon var gravid, så man kan verkligen kalla mig för en överraskning. Tre år senare kom min sytster E, åh ytterligare 6år senare lillasyster H.

Under min uppväxt på vår bondgård bland hästar, får, kossor, grisar, höns, hund och katter fick vi tidigt lära oss att hjälpa till. Vi fick även lära oss pengars värde och att hantera pengar. Mina föräldrar var inte rika trots det hade vi fina hästar och ponnies. Jag blev hästägare som 5-åring. De var de coola föräldrarna under min uppväxt som gav oss chansen att testa gränserna och fanns till hands för att sopa ihop spillrorna när vi misslyckades eller fira med oss när vi lyckades.

När jag var 18 köpte de en lägenhet, så att jag skulle ha någonstans att bo. Då hade jag redan bott själv i över ett år men i olika kollektiv.

De har inte alltid haft det lätt mamma åh pappa. Men tillsammans har de klarat av sina med och motgångar.

Jag älskar mina föräldrar och hoppas att jag får ha dem kvar i livet läänge länge. Mina barn älskar dem åxå. Jag måste även stolt berätta att de äntligen har lyckats sluta röka. Som jag har önskat det hela mitt liv!!

Av respekt till mina föräldrar så publicerar jag ingen bild på dem.

Men mamma B åh pappa S, I love U forever and ever!!!!