Jag sitter och försöker skriva ihop ett brev om varför jag ansökte om en plats på hällsboskolan till min son K. Hur han var före han började på skolan och hur han är nu, och vad det skulle innebära för honom om skolan lades ner. Jag tycker att jag skriver och skriver, men ingenting känns som om det blir bra. Åh jag önskar så att jag kunde vara mer objektiv!! Men hur skulle jag kunna vara det?? Det är MITT barn det gäller, mitt första barn, som jag har burit inom mig en hel graviditet. Som jag tagit hand om i vått och torrt sedan han föddes.

Mitt barn som ända serdan han föddes har fått kämpa i motgångar. Allt ifrån läkaren på barnmottagningen som dömde ut honom när han var 2 månader gammal. Han behövde då en shuntoperation för att få ett liv, utan shunten skulle han dö. Men enligt läkaren så var han inte prioriterad till operation eftersom han haft ett högt tryck i hjärnan för länge att han förmodligen redan hade fått hjärnskador..

Sedan se honom gå igenom den ena plågsamma läkarundersökningen efter den andra under hans uppväxt. Där vårdpersonalen inte riktigt tagit mig som mamma på allvar eftersom jag var så ung. Fram till i vår då jag fått kämpa mot förra fritidspersonalens acceptans till de andra barnens mobbing mot min son. När det äntligen har löst sig och K fått börja på ett nytt fritids med personal som INTE accepterar någon form av mobbing kommer nästa grej, Till nu när Hällsboskolan hotas av nedläggning!! Den enda skolan som kan ge honom det han behöver för att lära sig så mycket som möjligt. Att jag och de andra föräldrarna dessutom kämpar emot en statlig myndighet som redan verkar ha bestämt sig gör mig inte mindre desperat och känner mig i en underlägsen position..

Fy faboian!! Ska vi aldrig få ha det bra, kan K inte få tur någon gång i livet, måste hela hans liv vara en enda uppförsbacke??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måste erkänna, jag är medlem här! En större klant, olycksalig individ är rätt sällsynt (de råkar ofta förolyckas i förtid..) M kallar mig för porslinsdocka (å då associerar jag det med en jättegammal porslinsdocka som mamma å pappa hade i sitt sovrum...

Inte den bästa sommaren... Först bröt jag foten. Å barnen drabbades av feber. K blev så dålig att han blev inlagd. Sen blev jag åxå sjuk. Nu är jag inne på åttonde dagen med rejäla febertoppar. Men på vårdcentralen kunde de inte hitta några fel på m...

     Det var helt overkligt morgonen för slutbesiktningen. Jag stod i köket och packade allt från skafferiet i påsar. Då visste vi ju inte om vi skulle få lov att flytta in eller om vi skulle få återvända tillbaka till vårt mellanboende i väntan på...

            Jag höll på att fixa med inredningen i barnens garderober. Skulle "bara" hämta två hyllplan till och ger mig snabbt och lätt nerför trappen när jag kommer längst ner i trappen ser jag hyllplanen de är nästan framför mig då jag snubb...

Jag ska byta jobb, från den skola jag arbetar på nu till en som ligger mycket närmare vårt nya hus. Arbetsuppgifterna kommer även dom att skilja sig lite från de jag har haft tidigare. Det kommer nog att bli bra. Men under de knappt tre veckor som ha...