Med mina små söta kottar imorse, eller åtminstone tills de skulle öppna sina kalendrar och det var olika godisar i dem, då utbröt kriget. Fast då var klockan tillräckligt mycket för att det skulla kännas ok att kliva upp. Åh jag som trott att jag kunde fördröja dem ytterligare med att starta en film i sovrummet så kunde de ligga på varsinn sida om mig medan jag låg och slumrade lite sött.

Idag hoppas jag på att vi kan åka till min mamma åh pappa för att göra mera tryffel (min mamma har ätit upp tryffelsmeten som jag gjorde förra helgen - den var visst god) samt baka små pepparkaksbollar som passar utmärkt att doppa i glöggen.

 Jag hoppas även på att den huvudvärk som jag fick lagom till när jag skulle sova igår kan försvinna helt och ta foglossningen med sig - kanske inte det troligaste men who knows?