Så är Diddi å V magsjuka. Åh no!! det är ju aldrig trevligt. En magsjuka medför ju så jädrans mycket extrajobb iform av städ å tvätt. Dessutom så har jag en ganska bra bit till att vandra i terapiträsket innan jag kan behålla mitt vanliga lugn. Jag känner mig visseligen inte alls lika som före jag började gå i terapi. Men ändå.

Så nu har jag förberett hemma för att mindka städbördan om fler utbrott sker (städa undan, ta bort mattor, boka tvättstugan å så lägga underlägg i sängen där jag å Esmee sover.


Sprit, bra når man bekämpar sådana basillusker.

Annars då. Baronessa har gått skor, pappa jobbade på tappert trots smärtan i armen. Sen tog jag ett ridpass å fokuserade på takt, balans, lösgjordhet, å tempoväxlingar i endast skritt å trav. Det räckte jag utmanade henne ändå så att hon blev svettig.


På vägen hem från stallet ringer K's läkare. Han ska visst opereras innan jul. Å det är bra. Hans shunt fungerar inte optimalt å det är ju superviktigt!! Berättade att han börjat få kramper igen å läkaren sa då att operationen kan komma att planeras som mer akut. Å då blir det förmodligen operation snabbare.

Tja. Det var allt från mig just nu. För nu sitter jag å laddar för solsidan som har premiär ikväll :)

En härlig dag. Ledigt, gemenskap å trevligt sällskap. Å dagen började bra redan när vi vaknade. Barnen vaknade inte som vanligt vid 05-06 utan sov till klockan 8!! Snacka om att få sovmorgon :D det lär ju inte hända på säkert nåt år så det var bara att njuta.

Barronessa fick en baksko, pappa är så snäll å hjälpsam trots att han har ont.

Nu är det endast jag som är vaken. Jag ville läsa lite innan jag beger mig mot kudden täcket å lillan. M skulle egentligen ha sovit nere, men eftersom K haft massa kramper natten mot idag så sover han uppe. Då K gärna irrar mot trappen när krampen kommer. Å när den är som värst ramlar han vanligen omkull å tappar medvetandet. Otäckt.

Vad som helst kan hända då. Tur att M är så duktig å både stark och snabb. När jag är ensam hemma å K krampar tycker jag att det är riktigt jobbigt. Han är stor å tung. Syskonen blir rädda, ska kramplösande ges är det inte alltid enkelt att lyckas med det. Bara lilla dilemmat att få av en onepiece när personen ligger å krampar... Det är jättesvårt!!

Det blir att jaga läkare på måndag, kramperna brukar komma allt oftare när kylan återkommer. Å just därför ska jag i år göra allt jag kan så att K kan få en trevligare start på vintern å slippa krampa dig igenom julfirande å ledigheten precis som förra året. Det var fruktansvärt å jag vill aldrig behöva vara med om att se honom lida så.

När det blir så illa försvinner hela familjen allt slukas upp av epilepsin allt blir bara nykrampat, bieffekter av kramperna eller att vänta in nästa kramp. Ingenting fungerar normalt när det är så illa. Det jag inte begriper idag är varför de lät honom vara hemma å vara så påverkad av sina kramper!

Det vore lika lätt att gå ner i vikt som att gå upp!!

Fast det är klart då skulle man ju kanske inte vara så jäkla stolt när man lyckats..

Ett som är säkert att den form jag har just nu inte är speciellt mysig, det är inte mysigt att känna hur man svällt och inte längre passar i sina gamla kläder. Att inte gilla den man ser i spegeln..

En grej som jag har märkt är att efter att jag fyllde 30, eller då 4:e barnet kom så sitter kilona fast mycket hårdade. Inte blev det lättare heller av sämre karaktär, mer att göra å så vidare... Jag kan ju inte längre träna på samma sätt. Att snabbt ta en löprunda går inte, inte heller att ta ett snabbt tungt pass med vikter. Jäkla skitkropp!! Men att rida går jättebra. Så nu blir det att rida så det ryker om det. Visst det tar mer tid än ett snabbt intensivt pass på gymmet, men att ta tiden i stallet, samspela med hästen det är även ett skönt pass för själen. Nåt som inte ska förkastas.

I mitt liv har jag varit så mycket "all in" i perioder. Nu ska jag lyckas för resten av mitt liv. Nytt tänk, nya förutsättningar, hållbarhet. Familjärt. En sund livsstil som passar hela familjen, å så en aktivitet som kanske kan komma att passa hela familjen? Hästar kanske kan vara ledordet, kanske med tillhörande motorfordon, fyrhjuling för killarna? Kanske verklighet, eller en dröm jag har å mår bra av att ha även om det aldrig blir så. Men för nu leker jag med tanken, "tänk om min dröm kan bli verklighet..."

Jag slog på projektorn å lät ungarna rocka loss till musikvideos, de åt popcorn å drack sockerdricka. Esmee fick en flaska havremjölk å åt popcornsmulor från golvet. Sen när de dansat å busat färdigt såg vi på alla vi barn i bullerbyn. Den filmen trollbinder samtliga. Till och med Esmee gillar att titta på det.

Jag tog första träningspasset ur Olgas bok för nyblivna mammor (funkar även till förslappade inte så nyblivna mammor). Tänkte stärka upp mig så att jag orkar med ridningen bättre. Jag fick lite extra tyngder att jobba med då barnen gärna hängde på mig under övningarna.

Men, just nu sitter jag å myser på mitt egna sätt. Tända ljus, en kopp gott te å så lite läsning. Ikväll handlar det om att samla en häst. Jag gillar denna bok. Den är så inspirerande att man får lust att åka till stallet med en enda gång å testa de tips som man får.

Tyvärr så måste jag vänta lite med att rida. Baronessa är oskodd bak å nu när marken blivit hårdare blir hon ömfotad. Pappa har oturligt nog fått tennisarmbåge kan inte fixa det med en gång. Nu håller jag tummarna att han kan fixa det efter helgen. Men tillsvidare kan man ju gosa å kanske även ge sig på lite markarbete... All hantering av hästen är ju viktig.

Sen hon fick sprutorna idag har hon gnällt, knorrat, vrålat å halvsovit. Gärna medan hon ammas eller åtminstone i min famn. Lillan fick plåster på låren å jag fick ett sött plåster i famnen.

I allafall, bvcbesöket gav dessa data.

Vikt: 8,8kg
Längd: 72,5

Lite skoj tänkte jag att lägga in diagrammet över hur hon växt sen hon föddes.

Har blivit rädd för ambulansen! Han var ute tidigare å lekte medan jag klädde på miiiimii å mig. Då hör jag ambulanser längre bort. Sen dröjer det ca 3 sekunder innan en storögd kille med krokodiltårar kommer å gömmer sig bakom mig. Han var så rädd att ambulansen skulle komma å hämta honom!!

Det blir nog att läsa lite böcker om ambulanser å se lite på 122 kanske så han förstår att ambulanser är bra.

Det är numera ännu mindre plats i barnvagnen. Diddi ska ha med sig båda vovvarna å Ambusnallen (den han fick av ambulanspersonalen)

Trött mamma, mysig tjejja, olagad middag... Dax att ta tag i allt. Men jag ooooorkar inte, det var så mycket skönare att mysa med Esmee å titta på Diddi som bygger duplohus...

Skulle bli piggare kanske av att tända lite ljus, koka tea å sätta på tv:n till barnen. Men miiiimiii som halvsover <3 i min famn kommer förmodligen protestera lika mycket som min kropp!

Det är så mysigt att hålla i en liten varm, helt avslappnad bäbiskropp (för mig kommer Esmee vara bäbis ett tag till)

Nu ligger annonsen på babysakerna ute på blocket.

Det som hittills är sålt är gåstolen åh imorgon hämtas adaptern till donkeyn. På resterande saker finns det intressenter... Men som vanligt är det först till kvarn som gäller ;)

http://mobil.blocket.se/vi/50024063.htm