Efter en dag med humöret på botten, så börjar faktiskt acceptera att jag förmodligen har 21 dagar kvar. Visseligen vill jag inte träffa någon jag kan slippa, inte heller prata i telefon. Försöker övertala M att åka åh hälsa på sin familj på lördag, åh planerar att få bada med V på söndag. Det ska bli härligt. Fördelen om hon inte föds förrän den 18/10 är att jag hinner gå på alla möten, opåverkad av ev. Amningshormoner, men fullspäckad med gravidhormoner (lättare till ilska än gråt). Sedan kanske jag hinner en sväng ner till centrum på måndag. Måste köpa ett par fina gravidbrallor, alla mina är färdiga för sophinken så trasiga är de. Med nästan en månad kvar är det ett måste med mera byxor. Skulle inte sitta så dumt om jag orkade koka lingonsylt och gå till frissan åxå.

Jag känner mig helt säker på att jag kommer vara gravid länge till. Det värsta med det är balnd annat M's tjat om att åka in åh kolla om nåt har hänt. Tillslut hotade jag med att jag gör ett kejsarsnitt hemma själv om han inte lägger av med att prata om bb, förlossning och värkar. Men hur skulle något kunna ha hänt när min livmoder uppför sig som om den hade en stadig dos kramplösande medicin kontinuerligt? Den enda smärtan från det området kommer från lillans stök och bök. Det är min låsning i bröstryggen, som är det värsta. Idag blev det inte ens bättre av 40 minuters simmning! Strax efter det skräcken för en gigantisk bäbis på si så där 6kg, kommer inte palla att köpa hem någon melon på ett tag, för det påminner mig om ett stort huvud, som jag måste lyckas pressa ut..... Undrar åxå om jag inte på en gång ska ta åh sälja alla kläder i strl 50 redan nu. Lillan kommer ju garanterat behöva strl 62 direkt..... Åh vara tillräckligt mogen för en inskolning på dagis.

Tänkte skriva lite om detta. Eftersom det är något som jag har fått tänka lite extra på nu sedan vi sist var hos läkaren på habben med K.

Läkaren där uppmanade mig att kraftigt dra ner på K's totala kaloriintag. Han ifrågasatte till och med om det var nödvändigt för honom att dricka mjölk till maten. Nu tycker jag kanske att det var lite väl hårt att ta bort den enda kalciumkällan K har. Men vi har reducerat mycket, han får tex inte ta en till portion mat, måste äta sallad och får ett litet glas med mjölk till maten. Även den mängd frukt han får ta med till skolan åh kvällsfikat är reducerat.

Trots detta har han gått upp ett kilo sedan i maj, något som bekymmrar mig nu när vi ska tillbaks till läkaren. Det känns som om jag borde skämmas över att jag misslyckats med att hålla hans vikt oförändrad.

Jag skulle vilja få in mer aktivitet i K's fritid men det finns så många hinder, det största är hans egna ovilja, den infekterade tån och aktiviteter som fungerar med hans nedsatta rörelseförmåga.

Det sista jag vill är att överföra mitt ätstörda beteende på mina barn, men jag vill verkligen inte tillåta något av mina barn att utveckla fettma, för fettma är ett ohälsosamt tillstånd. Om man stoppar utvecklingen i tid behöver barnet inte kämpa med vikten resten av livet. Men det skär i hjärtat att behövs vidta drastiska åtgärder för att förhindra en osund utveckling.

Så nu vill jag bara DÖ!! Det är faktiskt inte ok att gå upp såhär mycket i vikt under en graviditet. Jag skäms så mycket att jag inte vill se en endaste människa. Jag är verkligen en tjocksmock, ska radera inlägget om hur sårad/arg jag blev på m nör han kallade mig för det. Han har helt rätt.

sur åh tjurig som jag är, låter jag syrran slippa mitt sällskap. M vill inte heller umgås med mig. Jag har bokstavligen målat faan på väggen. Vädret passar åtminstone mig, regnet VRÄKER ner. Det som saknas är åska.

Funderar på att bara uppdatera bloggen ett tag med bilder. Så att jag inte förstör humöret för samtliga som råkar titta förbi åxå. Åh jag lovar, ni ska slippa bilder på mig!!!

Så var jag vaken, åh hela dagen var förstörd!!!

Idag måste jag tvätta istället för att göra nåt annat, upptäckte igår att V fått springmask. Det innebär åxå att jag måste väga mig, åh jag lär ju väga minst 150kg. Det bästa med vägningen är att det blir nutrilettkur resten av detta år med start idag!! Plus träning. Jag vet att en vägning kommer att gå illa med mina försöka att inte falla tillbaks i ätstörningsträsket igen.

Sedan så ska K träffa sin läkare på habben, han som i våras sa att K måste hålla igen massor med maten eftersom han är tjock. Åh det har gått si åh så, K väger ca 1 kg mer nu än då. Bara för mig som mamma att ta på mig skämskostymen åh erkänna att mitt barn fortfarande är tjockt och att jag måste begränsa honom mer. Sedan är det nästa läkarbesök, som gäller tån.

Imorgon blir det inte heller något kul på schemat, för då måste jag städa nedre våningen. Åh det brukar ta ca 5 timmar, men då är det fräscht efteråt. Åh jag har så ont att jag knappt kan somna trots värktabletter. Men det är helt klart värt det. Åh för den delen inte på lördag heller. Då ska jag storstäda övervåningen. Funderar på att skicka resten av familjen till skellefteå så jag kan städa på i lugn åh ro.

Det är ju 20 dagar kvar tills det blir bäbis i alla fall. Så varför ska alla ha hemmaarrest. Det räcker väl med om jag håller mig hemma, sur åh fet som jag är.