Så är ännu en dag över utan tecken på att lillan vill komma ut till oss. Visst så länge hon är där inne är det relativt behändigt. Vet att jag snart efter att hon fötts kommer att sakna det mysiga med att vara gravid som sparkarna, hickan, åh spänningen över när förlossningen kan tänkas riva igång.

Men jag kommer inte sakna den handikappade känslan. Att ex vara tung som faan. När man verkligenn KÄNNER att man bär på X antal extrakilon, varav de flesta fram på magen. Att behöva kissa femtioelva gånger per dygn, känna sig som det mest osexiga som går i mänsklig förklädnad. Att behöva äta, åh det hela tiden - mer eller mindre. Åh inte bara äta utan specifika saker. Humöret åh ont i kroppen. Längtan efter att få sova på mage. **drömmer**

Nu börjar grannarna vara otåliga åxå, de vill snusa på lillan de åxå. Jag sa att det bara var att gå in i sovrummet och börja jobba på det. Men de anser att vår kommer fortare. Så de får väl vänta vidare de åxå.

Nä numera jag dricka upp mitt te, ta en till losec mot halsbrännan åh se lite true blood åh smörja mellangården innan det är sovdax. Som jag sa till M när han kommenterade mitt slit med oljan och mellangården; skulle inte du göra allt du kunde för att minska risken att spräcka snoppen under förlossningen om du riskerade att göra det. Åh jo det skulle han naturligtvis göra. Vilken man skulle INTE det?!!

Antingen kommer lilla lite före BF precis som Diddi, datumet jag gissar på då är den 23/9

Eller så blir det den 6/10 jag har drömt att lillan föda den 6:e men det var i augusti åh då trodde jag att lillan kanske skulle dyka upp den 6/9 vilket var fel.

Eller så blir det mellan den11-15 oktober vilket borde vara omkring den tid som de sätter igång mig om lillan är en blygfis som inte vill komma ut.

Måste berätta om när jag var i tvättstugan. M hade startat de 3 första maskinerna åh jag skulle fortsätta. Det visade sig att han inte sorterat alls åh dessutom proppat maskinerna till bristningsgränsen. Sur över att allt han tvättat antagit lite grådassiga nyanser gick jag runt där inne åh muttrade. Ringde även hem åh skällde på honom, hur i hela friden kan man vara sååååå korkad, ser han inte ens skillnad på mörkt och ljust etc.

Efter ca 10 väldigt upprörda minuter insåg jag att jag gick runt åh lät lite som en uppretad kalle anka (fast jag var betydligt tystare) det fick mig att blrja skratta. Snacka om att gravidhormonerna gör humöret en aning vassare!! Tur att inget åtminstone bytte färg helt. Då hade det någ varit fullt ös på den väldigt gravida kalle anka personen i tvättstugan (jag).

Jag orkar inte stå upp just nu!! Men så har jag åh V varit åh simmat i 2 timmar på förmiddagen. Sedan hade vi tvättstugan, åh under tiden vi tvättade höstade vi lite ute i trädgården. Åh så lagade jag gulashgryta till middag.

Diddi har blivit förkyld nu igen, åh har hållit på åh bråka med oss andra ett tag, nu har vi precis sett att han har feber, så nu har vi mer förståelse för hans usla humör.