Hittade en ganska spännande artikel här

Det handlar om att forskare har i en studie kommit fram till slutsatsen att ätstörningar kan gå i arv från mor till dotter och så vidare. De hade dessutom dragit en parallell till utbildningsnivå, ju högre utbildning desto större risk är det att ett stört ätbeteende går i arv.

Jag kan hålla med om att det finns en viss ärftlig faktor. Hela min släkt (främst kvinnorna) har ett lite skruvat beteende runt mat och ätande. För min släkt är det Uns med drag åt bulimi utan självrensning som är den faktiska ätstörningen. Kroppsfixeringen gäller allt. Främlingar på stan kommenteras, det pratas bakom ryggen på "mulliga" bekanta. Har någon i släkten gått ner i vikt vill alla genast få just det superknepet. Om någon gått upp blir det onda blickar runt bordet om denne tar en bulle. Samtidigt som vi är oerhört intresserade av matlagning och att bjuda andra. 

Det gick vid ett tillfälle så långt att min farmor frågade hur mycket min då 8 månader gamla son vägde (han är stor för sin ålder, men inte tjock) när jag svarade så sa hon:

"Alltså överviktig!!"

Där och då tyckte jag att hennes fixering vid andras vikt gick till överdrift. Att kalla en baby för fet är inte rättvist, inte om vikten och längden matchas fint enligt BVC kurvan.. 

Åter tillbaks till ämnet. Jag håller alltså med resultatet till viss del. Ätbeteende kan säkert vara ärftligt. Men jag tror att det gäller i alla skikt i samhället och inte bara bland de högutbildade. Vet inte heller om det är så att det beror på förväntningar och press. Tror mer att det hör ihop med relationen till kroppar och utseendefixering som styr. Samt att åsikten att om man är smal har man kontroll, är man fet har man inte det. Går man upp i vikt är man misslyckad. Viktnedgång är detsamma som att lyckas, att vara duktig. Smalhet på gränsen till undervikt är åtminstone i min släkt att vara fulländad, att ha lyckats. Helt enkelt för att duga får man inte vara eller bli tjock eller ens lite mullig.

 

Therese

26 oktober 2009 16:03

Ja det tycker jag du borde testa :) Enda nackdelen för mig då var att jag knappt hann smaka på den innan jag hade den i hela ansiktet ;) Gjorde ett nytt försök till att äta en bakelse lite senare samma dag, men den fick jag i knät istället - det var nog inte meningen att jag skulle äta nån bakelse :)

http://kamtroll.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måste erkänna, jag är medlem här! En större klant, olycksalig individ är rätt sällsynt (de råkar ofta förolyckas i förtid..) M kallar mig för porslinsdocka (å då associerar jag det med en jättegammal porslinsdocka som mamma å pappa hade i sitt sovrum...

Inte den bästa sommaren... Först bröt jag foten. Å barnen drabbades av feber. K blev så dålig att han blev inlagd. Sen blev jag åxå sjuk. Nu är jag inne på åttonde dagen med rejäla febertoppar. Men på vårdcentralen kunde de inte hitta några fel på m...

     Det var helt overkligt morgonen för slutbesiktningen. Jag stod i köket och packade allt från skafferiet i påsar. Då visste vi ju inte om vi skulle få lov att flytta in eller om vi skulle få återvända tillbaka till vårt mellanboende i väntan på...

            Jag höll på att fixa med inredningen i barnens garderober. Skulle "bara" hämta två hyllplan till och ger mig snabbt och lätt nerför trappen när jag kommer längst ner i trappen ser jag hyllplanen de är nästan framför mig då jag snubb...

Jag ska byta jobb, från den skola jag arbetar på nu till en som ligger mycket närmare vårt nya hus. Arbetsuppgifterna kommer även dom att skilja sig lite från de jag har haft tidigare. Det kommer nog att bli bra. Men under de knappt tre veckor som ha...