Så kom det sig att vi låg där på golvet rullade, sparkade å skrek. Barnen skrattade sig från allt vett å sans innan de åxå lade sig ner å rullade.

Nu undrar ni säkert vad som hänt med oss, ellef om vi alltid gör så. Då kan ni va lugna. Vi gör inte det. Men idag, när jag hade extrem pms sa jag att om jag var ett litet barn, skulle jag gjort precis det. Å då sa M min fantastiske make <3 att gör det. Men jag var inte först, han testade det först, sedan hängde resterade på. Å det hjälpte faktiskt, att möta det tjuriga barnet inombords (psykologi).

Sedan har v haft sin 3:e ridlektion. Nu var det äntligen dax att få sitta upp i sadeln. Hon ser så lycklig ut när hon satt på Alerts rygg. Förresten så håller vi på att lära M att man inte säger "hästridning" utan ridning så så länge han säger det kommer vi kalla ett visst hockeylag för skellefteå kajak haha.