Detta inlägg har bara fuckat upp sig, precis som om det inte ville bli publicerat, men jag är envisare!! HAHA

Med bara 16 korta dagar kvar tills vi ska döpa Esmee åh inför våra familjer och utvalda vänners närvaro lova varandra trohet och kärlek tills döden skiljer oss åt börjar jag fyllas med allt mer pirr. Jag läste igenom löftena i psalmboken igår tillexempel och då, var det som om det klickade och jag förstod vad jag snart skulle göra. Magen fylldes med fjärilar, av kärlek, av förväntan men även av nervositet och otålighet.. Jag är otålig och förväntansfull inför att få börja livet med M som min äkta make, nervös inför själva dagen. Jag byter ju efternamn hur kommer det att bli, pirr, pirr pirr..

Mötet vid festlokalen igår med de som ska vara värdpar och serveringspersonal var åxå lite lätt omskakande, de ställde nämligen frågor som jag inte hade hunnit tänka på...  hjälp, tänk om dessa frågor på saker jag inte tänkt på är ännu fler och att jag borde ha tänkt de tankarna för länge sedan!! (i mig känns det som om jag åker hiss snabbt).

Åh så var det vädret, som jag med fasa insåg idag faktiskt kan vara rätt avgörande, jag vill inte ha ösregn eller sånt där fint regn som typ blomduschen kan åstadkomma, det är förödande för make-up åh hår!! men även värmebölja som gör att svetten rinner som efter ett träningspass lär effektivt lyckas med samma sak.. Inser nu, att jag hittills inte ägnat vädret en tanke men att det kanske vore bra med ett paraply som fungerar både vid gassande sol och regn. Ett litet paraply med monster high på kanske är lite... fel..
 plötsligt är jag även nervös inför när vädret för den 20/7 visas i väderapparna.. allt för många Tänk OM

Sen till allt annat som kan gå tokigt, tänk om någon blir sjuk, tänk om klänningen går sönder, om något annat som inte borde hända ändå gör det.. (bara kaostankar åh inte sunt att tänka så jag veet, men det är inte lätt att låta bli). Åh hur mycket jag än älskar M så blir jag även nervös inför hans lugn, han verkar nämligen tro att 16 dagar egentligen är 16 veckor eller kanske år. Han vill vänta med allt in i det sista.. Jag älskar att han är min motpol där, han är det lugn jag föddes utan, men ibland gör han mig smått galen <3

Nu till nåt mycket tristare...

Faan vad jag förfallit!!!

Råka se mig i spegeln när jag duschat mig åh miiimii. Hon är rädd för badbaljor mindre än en simbassäng men älskar att duscha. Blev lite ledsen i ögat när jag såg vad tiden kombinerat med fyra graviditeter gjort med kroppen!!
Ett wake-up call om något!! Så nu ska jag ta tag i mig själv. Det finns inga ursäkter, det finns bara en väg, action! Att reparera det som möjligen kan repareras...

inte en vacker syn.. :(

Myys, sitter i sängen med en sovande miiimii i famnen, v trallar med till allsång på skansen i sin säng. Killarna är i sitt rum. Barnen är euforiska över detta avbrott i vardagen.

Dax att checka in på hotell för en natt... Lite lyxigt, hemma dör myrorna åh vi gör nåt annorlunda...