Inte skoj när man undviker speglar eftersom man blir illa berörd av att se hur ful man är.

Å sen när stressen knackar på så dumäter jag. Sen får jag sitta där med allt fläsk å skämmas.

Jag drömmer om att mina kläder sitter bra, om att ha en fin fysisk form.

Men som sagt var. Det är en bit kvar. En lång bit kvar. Å vissa dagar är det frustrerande. Andra mer acceptabelt. Men just känslan. När allt känns opassande. När magen känns lite extra bulldegig. När man vill skrika åt sin spegelbild. De dagarna hade varit bra att plötsligt få ett framsteg.

Just nu tar jag små steg. Tänker på kosten å cyklar istället för att ta bilen. Jag rider någon/ några gånger i veckan. Yogar ca 20 minuter varje morgon (även när det innebär att klockan ringer 5:20 å esmee krånglat halva natten). Dessutom så försöker jag använda min kropps muskelkorsett hela tiden eftersom jag hatar plankorna. Vet att jag borde. Men är helt enkelt inte motiverad för plankan.

Gaaah!

Nåt har hänt med miiiimis sömn. Hon har haft mindre bra nätter nu ett tag. Hon kryper omkring i sömnen, tjorvar å GNÄLLER!!
Å sen fortsätter hon på dagen, sover knappt nåt å ska bara åka famntaxi hela tiden. Ok hon får inte det hela tiden, då skulle jag gå av, men ändå.

Idag var tanken att jag skulle åka å rida å mamma skulle kolla henne under tiden. Miiimii som typ är rädd för dem (å typ alla andra förutom mig å L vägrade sova. Måste ha känt på sig att mamma skulle göra något utan henne. Det slutade med att jag åkte hem, men inte har hon sovit för det. Näe då!! Krypit efter mig å gråtit - jaa då. Hopplöst!! (Less mamma)

Sen pga min tänkta stund i stallet har alla sysslor anfallit mig efteråt å blivit lidande. Fatta vad beroende man är av att de små sover ett tag så att man hinner göra allt som är svårt när de är vakna. Å sn hur mycket goare ett barn är som sovit tillräckligt jämfört med ett som bestämt sig för att sluta sova å ta på sig rollen som 100% gnällspik.

Knäppt under en desperat barnvagnspromenad. Jag testade alla få bäbisen att sova knep jag har. Inget funkade 1-0 till gnälldpiken i vagnen. Förloraren jag fick andas lugnande för att inte själv bli en lipsil.