Vaknade inatt. Kom ihåg vad jag glömt igår när kudden lockade, att jag lovat mina älsklingar tomtegröt till frukost. Nu är gröten snart på göra-sig-själv-klar stadiet...

Lillan vill inte sova utan mamma så nu ligger vi som sillar i sängen med en 4-åring (om 1 dag blir hon 4) som lika självklart som livet självt har brett ut sig mellan oss. Inte på längden utan på tvären... Så jag åh sambon har typ 60 cm att dela på...

Julmusiken spelas för fullt. Granen är uppackad och väntar på att pyntas.. Sitter just nu och skriver ut recepten.

Uppdaterar senare i helgen med bilder på allt gott som vi gjort :)

Ha en fantastisk Lördag

1. Tvätta och städa
2. Handla
3. Förbereda mat inför lördagen (köttbullar och hemgjord glass)
4. Hämta på dagis
5. Tvätta håret
6. Laga mat

Just nu i skrivandest stund har jag upplägget klart för mig. Jag ska fixa köttbullarna direkt när jag kommer hem, medan jag äter ett äpple eller nåt. Sedan handla när barnen har landat på dagis. Hem till tvättstugan, fixa glassen åh städa. Någonstans i mitten även hinna med ett skönt skumbad och en hårtvätt.. Sedan är det bara middagen och hämta barn kvar...

Jag lär sova så snart julkalendern på tv är slut... Därav kommer jag helt att missa idolfinalen.. Men det spelar egentligen ingen roll vem som vinner.. Vinnaren dyker upp som en stjärna och landar pladask inom ett år.. Den som jag anser borde ha fått sjunga i finalen är Tove. Men eftersom hon inte fick tillräckligt med röster är chansen större för henne att bli en idol på riktigt mycket troligare..

Har i alla fulla fall köpt min egna julklapp nu.. Eller den är från min mamma till 99% den sista procenten är från mig...

Min vadderade yogamatta!!! Dessutom kommer jag att slå in följade som jag köpte från samma nätbutik

1 cd med mantran och en väska att bära min fina åh jävligt dyra matta i.. Min julklapp till mitt EGO kostar mig ca 450 kr, helt klart värt varje öre :)

internet fungerar knappt på jobbet. Kan inte i ORD beskriva min oerhörda frustration!! Dessutom stinker det mögel och fuktskador på jobbet. Så som vanligt när jag befinner mig i detta fängele har jag svinigt ont i huvudet och hela resterande kroppen.. Dessutom vill min svampinfektion i mina privata delar inte ge med sig...

meen snart e jobbveckan över.. 4 timmar to go... 34 till mitt "jullov" (förklädd föräldraledighet)..

Nu tycker jag personligen att slutspurten mot julen har kommit med lucia på söndag. Självklart vill jag att mina små ska få lussa och äta goda lussekatter, men även ta in granen det gör jag alltid på lucia så att den ska finnas på plats innan min dotter fyller år. Därför så börjar jag vilja umgås mer och mer med mina nära och kära. Pysselnerven har fått fullständigt tokfnatt och det osar julmusik in i mina öron...

Jag gillar ju att bjuda på mat, se till att människor runt mig har det bra och kanske mest julen och julstämningen. Jag älskar att se andra njuta av sådant jag har åstadkommit. Eftersom mina föräldrar inte kan bjuda in min familj till sådant som jag skulle önska så har jag själv axlat den rollen. Nu sitter jag och funderar på ett 3:e adventsmys/ pyssel med förtäring som en av ingredienserna.

Tanken var att kanske servera en måltid som inkluderar pepparkaksköttbullar, någon sill, kanske julskinka och saffranspannkaka. Före eller efter måltiden lite beroende på vilken tid på dygnet det är så hade jag tänkt att vi skulle fixa lite julgodis. Mina små busungar funderade jag på att låta baka figurer av marsipan och mandelmassa. Jag skulle gärna vilja testa att göra kandrerade äpplen. Dessutom skulle jag vilja testa att göra Ernsts friterade vildsvin..

Åh ja... om det är någon som undrar, jag håller på att kolla in Jul med Ernst på tv4 anytime... Älskar att få julstämning och inspiration....

Min kära lilla familj har varit borta nu i helgen. Nu är de äntligen hemma igen. Så tjoff kändes det som om de aldrig hade varit borta. Det är lite konstigt.

Att när de ska bort så svider det i mammahjärtat så jag har lust att skrika! Jag är superrädd att de ska försvinna pga någon olycka eller så. Så när de väl är borta och resan gått bra så saknar jag den asmycket. Jag kan sitta åh gråta av tomheten. Men samtidigt så när någon dag har passerat så är jag mera van att bara vara jag. Jag kan slappna av och känna mig trygg i att mina små har det bra ihop med sin pappa/ mormor och morfar.

När de är på väg hem skulle jag kunna klara av att de var borta lite till (förutsatt att det bara rör sig om typ en weekend). När de kommer hem är det litet kramkalas sedan är vardagen tillbaks på 3 små ögonblick. Då kan jag komma på mig själv med att sitta och fantisera om mer tid i all enkel ensamhet....

Konstigt det där..