Ok det kanske inte tillhör det vanligaste men jag hatar vetkligen både sport och den nya modellen av melodifestivalen. Det är en ständig plåga, varje helg under våren så ska en kväll förstöras av melodifestival, dessutom så besudlas radio och tv av prat rörade dessa delfinaler detta verkar vara den nya sortens dokusåpa. Jag är allergisk!!

Även sport av de flesta slagen tillhör mina allergier. Det är alltid något skitevenemang som förintar livet. Just nu så är det OS. Det är inte en hemlighet att jag skiter i allt vad som har med os att göra. Men ändå så anses det vara bland de enda samtalsämnen som används i sociala sammanhang (förutom melodifestivalen såklart).

Men det faktum att jag inte bryr mig ett dugg om sverige har tagit guld eller blivit diskvalificerade i samtliga grenar. Det senare skulle jag faktiskt föredra, då kanske det skulle vara mindre tjat om det. Att min sambo dessutom ska vifta med osbilagor framför näsan på mig ger mig utslag. Jag blir faan galen. Jag tvingar inte honom att följa med mig till stallet. Då kan han väl låta mig vara lyckligt ovetande när det gäller sport.

Psykiskt fritt fall 

Idag vaknade jag vid 13 med en ångest utan gränser. Detta trots att jag bara för några timmar sedan hade tagit massa lugnande och sömnmedicin. Jag stapplade upp, gick till skåpet och tog en till tablett lergigan. Lufsade till sängen och försökte meditera. Halvslumrade och drömde ångestdrömmar fick rejält ont i huvudet osv. Insåg att det jag trodde var mitt lergigan i själva verket var koffeintabletterna!! De burkarna ser likadana ut och jag i mitt panikartade tillstånd hade glömt att mitt lergigan var i väskan och koffeinet i skåpet - därav den oerhörda missen!!

Sitter nu fortfarande påverkad av koffeinet med den fallande känsla i kroppen, kallsvettig och med bultande huvudvärk och inser att jag förmodligen kommer att få genomleva denna natt på detta obehagliga vis. Stressen över min sons skolval har gjort mig så stressad och ångestfylld att jag önskade att jag åter vore ett litet barn, som kunde lita på att min mamma skulle fixa allt åt mig. Men så är inte fallet. Nu är det jag som är mamman och förväntas lösa allt åt mina små barn.

Prestationsångest i kvadrat!!

Fy fabian vad jag är trött!! Jag är så trött att jag knappt kan beskriva det. Skulle nog kunna sova mer än ett dygn i sträck! Men det går ju inte. Däremot vet jag att jag kommer att få sova många timmar idag (när jag vakat av kl 07). Min älskade mamma har efter att jag berättat att min lilla tös gråtit och sagt att hon inte orkade vara hela dagarna på dagis, så hon ska hämta dem någon gång efter lunch imorgon och pyssla om dem, bjuda dem på middag osv innan hon lämnar tillbaks dem efter 17.. Det innebär att jag kan sova, hela dagen och ända fram tills de kommer hem, åh behöver inte ens laga mat.. Men ändå, jag åh älsklingen måste ju åxå äta.. Undra om jag ska be honom handla med sig nåt hem..

Men det måste ju vara anpassat efter min nuvarande kosthållning. Så det slutar nog med att jag lagar mat ändå. Men jag har ingen piska på mig att kliva upp 16 som i vanliga fall. Det lär eventuellt bli ca 2 timmar mer att sussa mellan fluffiga täcken och gosiga kuddar