Igår tog det 2,5 timmar idag lär det ta ännu längre tid! Jag blir lite lätt galen. Att ha en jävla pms på det gör ju inte allt lättare precis.

Saknar de harmoniska nattningarna. Duden som somnade med ett tack så mycket efter en saga med tutten i munnen å esmee som somnade i min famn efter det. Sen kunde jag i lugn o ro mysa med de stora barnen å läsa något kapitel ur en bok innan de gick och lade sig.

Man kan ju ifrågasätta vårt beslut att påbörja allt detta samtidigt. Men jag vill göra det innan vi båda börjar jobba å verkligheten kommer ikapp oss. Bättre att göra detta nu när vi är lediga å inte är lika beroende av en väl fungerande nattningsrutin.
Nu håller Diddi på att sluta med tutten å tjorvar sig tokig på kvällarna å Esmee försöker vi natta i egen säng så det tat mycket längre tid å är så mycket bökigare det åxå.
Sen saknar jag K som är på sjukhuset för sin operation imorgon. Imorgon ska han äntligen operera om shunten, jag väljer att fokusera på att drt blir bra för honom att drt blir gjort. Det känns faktiskt lite som en lättnad - äntligen efter 8 månaders väntan blir det åtgärdat. Jag är så tacksam över M som följer med K på sjukhuset, han vet hur jag påverkas av att vara med vid dessa tillfällen. Den historia jag och K har med hemska sjukhusbesök kan fylla en bok å gör att varje gång rasar jag efteråt å det tar tid att komma tillbaka igen.