Detta skulle jag egentligen publicerat igår, men det glömdes bort. Det finns många minnen, åh jag väljer att inte ta ett minne från tiden som mamma utan gå bak i tiden mera.

Det sträcker sig över en helg det är höst. Jag är 14 eller 15 år. Jag ska vara med i klubbmästerskapen i dressyr och hoppning. Helgen till ära hade jag fått ena ögat fullt med vaglar, så jag såg inte direkt vacker ut. Men utseendet spelade inte så stor roll.

På lördagen red jag min häst Tina till ridklubben. För åh göra en lång historia kort så överraskade jag igenom att vinna vandringspokalen. Tina var ett osäkert kort på tävlingar. Hon var en riktigt nervös häst, men om hon hade nerverna under kontroll var hon svår att vinna över. Hon hoppade riktigt bra åh var supersnabb i svängarna.

På söndagen upprepade jag proceduren åh red Ballerina till ridklubben för dressyrtävlingen. Jag minns hur jag innan det var min tur hur jag gick in i klubbhuset åh såg pokalen stå där. Jag minns att jag tittade noga på den, åh önskade att jag fick vinna den. Men, jag visste åxå att jag var chanslös. Alla trodde att min ridlärare skulle vinna, Camilla på sin fina dressyrhäst.

Jag startade sist. Som vanligt hade jag fjärilar i magen när ekipaget före mig gjorde sitt (camilla var näst sist). När jag red in på banan försvann nervositeten och ett lugn spreds över mig. Även det som vanligt.

Jag minns hur jag tyckte allt gick bra, fram till då jag red fel väg!!! Domaren sa till mig och jag åtgärdade misstaget. Nu helt säker på att jag inte ens skulle få en prisplacering pga detta poängavdrag.

Efter ridturen lämnade jag min häst till skötaren och var i närheten av resultatlistan när det mest osannolika och otroliga hände. Ut kommer det en funktionär med mitt resultat åh hon flyttar ner HELA listan så mitt resultat syns högst upp!! Jag hade vunnit. Lika förvånad och överlycklig som jag blev, var nog åxå min ridlärare men inte överlycklig utan sur.

När vi skulle rida ärrvarven så var det inte med gott sportsmanship som hon var den gode 2:an. Men det gjorde ingenting. Jag var lycklig ändå.

Än idag kan jag inte förstå hur jag lyckades vinna poängmässigt över min ridlärare. Alla oddsen var emot mig redan INNAN det faktum att jag dessutom fick ett stort avdrag pga att jag red fel. Men ibland lyckas man ändå!! Åh det är jag så glad över.

Jag var först med att bli dubbel klubbmästare. Mitt namn är faktiskt de sista namnen att graveras in på pokalerna. Året efter användes de inte.

Jag var 14år när jag fick min första riktiga kyss (hångel).

Killen var två år äldre än mig. Han bjöd med mig på en fest när vi träffades hos några gemensamma bekanta. Han var lång, smal och hade mörkt hår och mörka ögon. Micke.

Han åh jag blev tillsammans omkring valborg det året. Åh det höll till i augusti.

Men tillbaks till kyssen. Det var inte bara en trevlig upplevelse. Han snusade så i den kyssen fick jag typ en liten lössnus i munnen, åh jag hatar det. Men det var spännande åxå. Jag minns att jag tyckte det var otäckt när han körde in hela sin tunga i munnen och vevade runt den i min mun som typ en propeller.

Men i augusti det året blev jag tillsammans med en annan kille, åh han hade fantastiska kyssar, men den historien hör inte hit....

Mina Drömmar har aldrig hittills slagit in. Så chansen att dessa gör det är väl liten, trots det, hoppas jag.

Jag drömmer om att få ha ett långt och friskt liv ihop med min familj och nära och kära.

Jag vill resa med min familj till varmare länder, gärna vistas utomlands en längre tid också. För att testa ett annat liv.

Jag vill, ska och drömmer om att springa en mara åh åka vasaloppet. Jag drömmer om en vältränad stark kropp. Jag drömmer om att rida och vara med hästar.

Jag drömmer om att arbeta med kost och hälsa/träning. Det skulle vara roligt att hjälpa väldigt överviktiga människor ändra på livsstilen och få en sundare kropp.

Jag drömmer om att kunna rida ihop med åtminstone några av mina barn. Och att få åka snowboard tillsammans med dem.

Jag drömmer om att K blir fri från sin epilepsi och språkstörning

Jag drömmer om städhjälp

Vissa dagar drömmer jag om en barnflicka

Om att vara fri från kräkfobi och ha bra självkänsla.

Om att lyckas med uppgiften att uppfostra mina barn till ansvarsfulla goda medborgare med både gott självförtroende och bra självkänsla

Jag drömmer om miljonvinsten
Ett stort hus
Fred på jorden
Miljövänlighet överallt
Botemedel för dödliga sjukdomar

Och en ny bra bok på engelska.. Och tid att hinna läsa den

Detta inlägg glömde jag bort att publicera igår på kvällen. Strömmen i telefonen tog slut när jag knäppt bilden.

Men IGÅR var jag klädd i randig amningströja, svart kjol och svarta tights håret var i 2 flätor.

Den här veckan är den veckan som livet återgår till det normala efter julens stök, mys, för mycket mat och syskonkärlek. Vardagen är tillbaks!! Idag (måndag) kan den inte komma fort nog!!

På tisdag kickar skolan igång igen, åh K inleder med att vara hemma med feber. Jag ska på habben åh göra en ny individuell plan för K. Sedan ska V på simskolan på kvällen.

Onsdag och BVC med miiimii. Mer än så vet jag inte.

Vad Torsdagen bjuder på vet jag inte. Men det sks bli skönt med vardag. Troligast är bara jag hemma med de små.

På fredagen skulle jag vilja göra nåt kul ihop med m åh de små. K ska även lämna blodprov på barnkliniken kl 8 på morgonen.

Lördag och söndag, förhoppningsvis är vi alla friska åh mindre trötta på varandras sällskap. Tänk om vi kunde hitta på nåt skoj :D

Skötunderlägg
2 blöjor en liten en stor
Handdesinfektion
Plånbok
Några godisar (mutor till strejkande barn)
Tuggummi
Stesolid
Utöver det brukar jag ha en alvedon men det fanns ingen där idag

Mina systrar

Bilden är ifrån när H bjöd mig och E på modell för en dag.. Det var kul.

 
Jag är det äldsta barnet av mina syskon. Jag har två yngre systrar, E som är 3 år yngre än mig åh H 
som är 9år yngre än mig. E åh jag gjorde alltid saker tillsammans när vi var små. Mest relaterat till hästar
förstås. Åh vad många minnen jag har där jag och hon är med hästarna på härliga långa ridturer vi gjort!!
 
När vi blev äldre hängde vi i samma gäng, men när jag blev mamma tappade jag kontakten med alla dessa 
människor. Idag har E inte heller kontakten med dessa. Tack och lov, några av dessa var inte vad jag själv 
skulle säga idag inga bra vänner och dåligt inflytande. 
 
H och jag har mest haft en relation med mig som hennes lillmamma. Jag flyttade till ett kollektiv när H var 
7 år och därefter sågs vi mycket mindre. Så trots att lilla H nu är vuxen åh 21 år så för mig är hon fortfarande 7år. 
Detta är förmodligen en anledning till att jag ofta råkar säga fel åh kalla V för H. 
   
 
 

Jeans, amningströja, vita sockar.

Tråkigt, jag veeet. Men som ammande åh ännu halvfet kommer jag inte i nåt roligare än... Men, jag hade åtminstone inte fläckiga mjukisbyxor på mig åh tröjan jag har på mig är nästan ren ;)