Så är detta år 2015 snart till ända. Ett år som började kantat med otur. E som åt propplösning, min bråckoperation som lämnade rätt mycket att önska i form av snabbare läkning. Men när januari var över så hade vi haft våra ambulansresor. Tur som var blev det bara 2 st.

2015 är även året som mina båda äldsta barn träffar sina första kärlekar. K med sin Elina och V med sin Hischam. Jag fick en härlig resa med syster H till Turkiet. En resa utan barnen i en vecka, något som aldrig hänt sedan jag blev mamma. Det är så mycket fina minnen med den resan. Å ännu bättre, så lyckades jag landa i mig själv, stressa av och har fått enormt mycket bättre sömn sedan dess. Året har innehållit härliga ridturer, syskonkärlek och framförallt vardagar med guldkanter.

Så inför det kommande året då, jag har inte ett enda nyårslöfte. (Skulle ändå varit nåt hälsorelaterat som kraschar en bit in på året typ januari/mars med sänkt självförtroende som följd). Istället har jag tänkt fram och tillbaka och kommit fram till att just nu är det väldigt mycket en hoppfull tid vi går till mötes. Inte minst husbygget. Därför kommer jag att dedikera 2016 till hoppfullheten. Hoppfull 2016 klingar bra i hjärtat och tanken.

I och med denna nya fras, hoppfull 2016 vill jag bara önska er som läser det jag skriver om en mycket minnesvärd kväll, en värdig avslutning på året och kanske ändå mest ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!