Det är för fint väder just nu för att vara inne. Trots att jag verkligen skulle behöva vara inne åh reda ut all den röra som har hunnit bli under den tiden jag har varit mer eller mindre passiv pga illamående och trötthet.

Men så tänkte jag att jag "bara" skulle kolla upp hur stort mitt kapitalunderskott blev under tiden som jag drev företaget. Tyvärr kan jag inte tyda bokföringen som LRF konsult gjorde åt mig. Jag har försökt, men just nu verkar jag ha gröt i hjärnan för jag förstår inte vad som är en positiv summa från en negativ. Förbannar min gamla dator som kraschade, för på den hade jag antecknat summan och även hur man skulle fylla i det i deklarationen sen. Nu är det tyvärr helt borta och jag har inte heller ett bra minne. Vill inte, låta bli  att ta upp det i årets deklaration då det var rätt mycket pengar och med en restskatt att betala i år på ca 6000 så skulle jag uppskatta att få en lättnad på den fronten, tippar på att jag istället skulle få tillbaks närmare 10 000 om jag bara visste var jag hittade beloppet..

Önskar jag hade råd att anställa en städhjälp just nu. Önskade att typ min mamma skulle kunna komma hitt och hjälpa mig i någon timme det skulle kunna göra en grym skillnad..

Uppdatering:

Nu jhar jag gråtit en skvätt, ätit lunch och bestämt mig för att systematiskt gå igenom rum för rum. Jag börjar i köket, vardagsrummet måste tas när diddi sover, gärna när M är hemma för det är rätt mycket att fixa där, så det hinns inte med på en av diddis vilor..

Nä åter till mitt städande. Måste bli färdig i köket så jag hinner med att komma i tid till läkarbesöket med k. HAn skulle förmodligen ha lämnat blodprover inför detta besök men jag hittade kallelsen igår em så det hade ändå inte hunnit analyseras i tid.. Ytterligare en sak att be om ursäkt för..

När, när åh åter när ska min energi återvända åh illamåendet försvinna helt?? Jag är ju trött åh grinig mest hela dagarna. Åh sen mot eftermiddagen kommer illamåendet tillbaks som en räkning med posten. Inte blir det bättre av en förkylning på inkommande.

Det är tragiskt det är soligt och varmt, så pass att man vill ha bara ben.men mina ben har blivit så jävla fula. De är fulla med små prickar som jag fick under de. Sista trimestern av graviditeten, de kliar inte längre men finns kvar. Suck. inte nog med det har de prickar jag kliade sönder som gravid blivit till fula blåaktiga ärr. Dessutom är jag hårig och min rakhyvel är trasig så jag skulle kunna kalla mig för ludenben en ärrig prickig en! Det faktum att jag är likblek stör mig minst. Funderar på om man ska gå till nån hudspecialist åh be om hjälp att få bort mina prickar, ärren är ju där de e.. Men prickarna får gärna försvinna tillsammans med pälsen.

Jag brukar alltid boka tid på samma salong, men inte välja någon speciell frisör. Har fram till denna gången alltid varit nöjd med den som klippt mig, men INTE idag.

Det hela började med att hon bara klagade på mitt hår (jag VET att jag ahr torrt hår!!) Men ingen annan som jag har klippt mig hos hittills har gnällt så som hon gjorde. Sedan efter hårtvätten sa jag att jag alltid brukar ha håret plattat, då säger hon "vi får se om vi inner med det". Jag hade faan inte gått ut från den där salongen utan att håret såg acceptabelt ut.

Nu blev håret tack och lov plattat ändå, något toppat och så. Men det har aldrig hänt tidigare att jag har åkt hem, för att sätta i lite mera stylingprodukter i håret efter ett besök hos frisören..

Tja, nu är jag mest bara missnöjd, och flera hundra kronor fattigare, suck...

Det värsta med magsjuka tyclker jag är förutom att det är vidrigt och att jag hatar att bli sjuk, är ovissheten. Det är svårt som nu idag att säkert säga att det är magsjuka. Åh sedan väntan, blir någon fler sjuk? Hur länge ska man vänta - när kan man räkna någon som frisk??

Sedan så får jag förhoppningsvis min havandeskapspenning utbytt mot sjukpenning imorgon på grund av samma skit som tidigare - min brist på sömn. Det innebär i så fall att M kan vara hemma med vård av barn och det skulle behövas. Men nu blir det så att han åker på jobbet i alla fall. Något som ställer till med trubbel om jag blir sjukskriven, åxå om K blir sjuk eftersom jag om jag inte får sova i natt kommer att orka med ett sjukt barn bättre då. Då blir det lika jobbigt för M's arbetsplats och väntan på hjälp hemma lika lång...

Men nu vill jag se positivt på allt. Det är klart att V bara hade fått i sig nåt konstigt, alltså ingen magsjuka utan typ komjölksprotein eller nåt. Åh självklart kommer jag sova som en stock hela natten. Åh imorgon mår alla bra och vi kan vara som vanligt. Men jag får ett sjukintyg så M får ta vård av barn för denna dag och slipper krångla till det med annan ledighet...

Nä nu ska jag försöka göra nåt vettigt, typ kasta bort massa reklam, och jobba på med tvätten..

I veckan samma dag som jag skulle både på freja och till BM så åkte jag förbi  h&m åh köpte strumpbyxor och yllesockar som jag skulle kunna ha med strumpbyxorna (det blev tunna stället för de tjocka som jag tänkt för min strl fanns inte). Vad är det då jag märker nu idag när jag skulle ta på mig dom? Jo, personalen på H&M hade glömt att plocka bort larmet på strumporna!! Värre är väl att jag dessutom igår rensade plånboken och kastade ca 100 obetydliga kvitton (därebland kvittot på strumporna ch strumpbyxorna). Nu lär det inte finnas en chans i rymden att jag kan lyckas få dem att ta bort larmet så jag kan anända sockorna om jag inte betalar dem IGEN!!

Faan vad jag kan bli sne!! Inte blir det bättre av att M snarkade som en j-la galning så jag inte fick sova. Vid halv fyra inatt hade jag gett upp, med myrkrypningar över öronen och hängde upp en tvätt och tömde diskmaskinen.. Har typ sovit max 3 timmar och idag ska man vara glad, pigg och trevlig - lycka till..  JAg vill gräva ner mig i snön och ligga där tills året är slut elelr nåt...

Var till hälsocentralen och träffade en läkare för att jag inte längre orkar med att jobba heltid natt. eftersom sömnen krånglar, jag är mellanåt superyr och jätteillamående (läs flera gånger per dag). Så fort jag rör mig så rusar pulsen åh jag orkar inte mer, allt börjar snurra och jag får kämpa emot alla kväljningar. Min vardag fungerar inte ens, jag är nervös inför de två kommande dagarna, eftersom det innebär att jag ensam måste få iväg barnen till skola och dagis på morgonen och hämta dem på eftermiddagen. Dessutom har jag ett möte båda dagarna mitt i dagen. Att jag dessutom måste orka laga middag och ta hand om allt fram tills nattningen känns omöjligt. Nu i veckan har jag i stort sett bara legat i sängen och är ändå så pass sliten att jag inte orkar med det lilla jag vill göra.

Men tror ni att jag fick igenom en sjukskrivning - NEJ inte ens på deltid!! Får ångest när jag tänker på att jag snart ska vaka på och orka jobba 7 nätter ta hand om barn och familj och allt det som jag i vanliga fall inte skulle ha något minsta problem med att utföra. Nu vill jag bara gråta, men det hjälper inte heller!!

Hoppas att de på frejateamet kan hjälpa mig, ska dit på fredag.  Annars vet jag inte hur det kommer att gå..

När jag är gravid vill jag:

• Må bra
• Vara glad
• Slippa oroa mig

När jag är gravid är det inte så, nä jag är för det mesta illamående, yr och trött. Utöver det så är jag rädd för att gå upp i vikt, oroas inför förlossningen. (Eftersom jag vet hur lätt jag får panikångest och att okontrollerbar smärta definitivt kan anses som hög risk för panikångest.)

Dessutom så är jag antingen pmsigt arg och har en direktkontakt med mina tårkanaler som inte kan anses vara sund. Jag lipar faan hela jävla tiden!! Och när jag inte lipar, svimmar, sover eller är spyfärdig så är jag den värsta jävla surkärringen som man kan hitta (tror jag) eller åtminstone så antänder jag av typ inget och kan inte på samma sätt saker och ting rinna av mig som förut (om man inte räknar med de dagar i månaden som jag är en PMShäxa såklart ;) )

Känns som om februari inte kunde vara mera avlägset, det känns typ som om jag skulle vara tvungen att gå/ simma hela vägen till kina i en för stor sko och en åt helvete för liten sko..

Nä nu har jag gnällt lite om hur jobbigt det kan vara att vara i detta "magiska tillstånd" visst det finns mysiga stunder åxå (det är typ dem man kommer ihåg ett par år efter en graviditet) men sanningen (åtminstone för mig) ser väldigt annorlunda ut!! Min kropp hatar att vara gravid, trots det har den blivit berikad med extrem fertilitet - hur kan det gå ihop?? Jag bara undrar jag ÄR VÄLDIGT tacksam över det faktum att jag inte har behövt gå igenom de ofrivilligt barnlösas sorg. Tycker bara att det är lite underligt hur naturen fungerar ibland....