V kom hem idag å berättade att ett barn i hennes klass sagt att hen inte kunde äta så mycket för då kunde hen börja kräkas igen! Hen hade haft magsjuka under helgen. Jag hoppades att man som förälder förstod vad det innebär om man skickar sina barn till skolan innan de varit friska i 48 timmar. Alltså från det att man kan äta å vara som vanligt igen.

Det är ju jävligt roligt när man själv drabbas å tror att man kommer dö - minst. Å så alla barnen det lidande de får utstå när magåkommorna bara går runt, runt, runt. Det kostar massa pengar i form av förlorade inkomster osv. Är det så jäkla svårt att hålla sig hemma tills man är ok igen? 48 timmar efteråt kan man behöva för att orka med vardagstakten. Om man som förälder inte har tid att vara hemma å vabba - då är det dax att omprioritera sitt liv. Ens barn å hälsa bör komma före möten osv.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/konferensdokumentation/smidag-calicivirus-2012/smidag-calicivirus-i-varden-bo-svenungsson.pdf

Nu var det några dagar sedan jag bloggade. Å det beror på Esmee. Hon är fröken Omöjlig just nu! Hon testar gränserna dagarna igenom, å bökar om nätterna. Ä så på det är hon å diddi förkylda å jag har feber å en vidrig pms! Helt enkelt, inte bloggläge.

Idaf har Esmee å diddi har fått nya fodrade stövlar. Det betyder att detta är hennes första stövlar. Å de är så söta, stl 20. Tänk om det såg lika gulligt ut i stl 40 :D

Diddi har bakat en långpannekaka med strössel på (farligt, farligt god att ha i närheten!) å sen ville han va pirat till fredagsmyset.

Tänkte blogga lite mer idag, men jag är helt slut i huvudet efter lillans hysteriska utbrott 24/7 så jag tackar för mig å tar tag i de 2 obloggade inläggen senare.

Men jag ställer frågan om ett av ämnena här och nu, lämna gärna kommentarer. Detta är ett aktuellt ämne som verkar debatteras livligt lite här och var.

Nu när man ständigt är uppkopplad till internet å folk allt som oftast umgås mer med mobilen än med sina medmänniskor, har ni mobilfria zoner/tider hemma hos er? Tycker ni att det är bra att ha regler omkring det eller bör ingen tid eller plats vara helig? Så var drar ni gränsen? Tyck till, snälla!!

För ett tag sedan berättade jag om att jag beställt en skattjakt till V's kalas.

http://missja.bloggplatsen.se/2014/01/26/10505248-mysteriet-pa-museet/

Då lovade jag att återkomma med en recension av skattjakten. Ikväll har tjejgänget kämpat hårt med att lösa mysteriet. Det var att bege sig in i en spännande tillvaro som lite liknade fångarna på fortet. Jag tog på mig rollen som den förtvivlade museeintendenten som måste hitta de försvunna nycklarna. Då vände jag mig till dessa barndetektiver.

Barnen skulle samarbeta och lösa olika uppdrag och utmaningar som jag på förhand placerat ut både inomhus och utomhus. Vid varje avklarat uppdrag fick de en ledtråd till var nästa uppdrag var gömt.

Fullt koncentration i uppdragen.

Tjejerna var jätteduktiga på att samarbeta och tyckte till när skattjakten var avslutad, de sa att det var spännande, å jätteroligt. De sa att trots att de visste att det bara var på låsas så pirrade det i magen. Jag som vuxen lekledare tyckte åxå att det var rätt kul :)

Jag tycker det är märkligt hur osynliga våra politiker är mellan valen. Visst inför valet, så är de med sina budskap där, valstugor och allt. Men efter valet drar de sig tillbaks. Inför valen hörs röster som

"jag vet inte vad jag ska rösta på än. Det måste jag sätta mig in i först."

Jag tycker våra partier måste vara mer ute bland folket. Visa vad de står för å vad de jobbar mot för mål. Att vara konkreta. Kanske borde det finnas någon form av valstuga året runt.

Kortfattat, partierna å våra politiker borde synas, märkas å höras mellan mandatperioderna. Folket borde överösas med mer politik. På så sätt skulle man inte behöva sätta sig in i politiken innan varje nyval. Folket borde vara insatt jämnt. Typ som hur de flesta känner igen hitsen på radion.

Vi har i många år varit kunder på ett företag som levererar tvättmedel osv hem till oss. Å vi är nöjda. Tvättmedlet räcker länge å de brukar ringa ungefär en gång per termin för att kolla om vi behöver mer tvättmedel vilket är lagom ofta för oss.

Men nu verkar de ha blivit en smula lite väl desperata!! På ca 1,5 månad har de ringt mig 4 gånger!!! De vill gärna leverera tvättmedel till oss nu. Men (mindre snälla ord) vi klarar oss garanterat minst 3-4 månader till behöver inte nu. De menar på att de kommer leverera nära oss snart. Å nästa leverans är inte planerad förrän nästa år. Å trots att jag säger nej tack till mer tvättmedel i år men att de kan höra av sig i början av nästa år. Fortsätter de ringa om samma sak!!

Man kan ju fundera på om jag är typ den enda kund de har!! Skämt åsido. Tycker det är lite trist när de ringer å tjatar på mig. Vi kommer inte att beställa mer tvättmedel i år. Å snart byter vi leverantör som det känns. Om de ringer en gång till innan januari.

(Ok, idag har jag PMS å tyckte det var skönt att reta upp mig lite över nåt).

Jag minns en tid då jul med ernst var bra. Då det han gjorde gick att överföra till ett vanligt hem/stuga. Men nu sedan han har börjat med stora gamla industribyggnader och projektet som han påbörjar under sommaren även pågår vid julavsnitten blir det svårare att få juldekoren att passa i ett vanligt hem.

Dessutom tycker jag precis som för 2 år sedan då jag precis denna dag skrev att det hade varit bättre om avsnitten hade varit typ 1 gång i v kan med start vid decembers början. Då hade man hunnit med att göra lite mer av de intressanta pysslen som Ernst gör.

Som jag skrev tidigare i det inlägg ni kan hitta här, tycker jag att det är skrämmande hur försäkringsbolagen får välja vilka som får/inte får teckna en försäkring.

För att ge sitt barn de bästa förutsättningarna att få en så heltäckande försäkringen som möjligt, teckna den under barnets första dygn i livet! Det innebär att man bör ha bestämt vilket bolag och vilken nivå och så vidare innan värkarna sätter igång. Varför jag tycker så ska jag förklara nu..

Som exempel tar jag min äldsta son, han får inte teckna en sjukförsäkring, inte under några som helst villkor. Inget av alla de olika bolagen jag ansökt hos vill ta honom som kund. Orsak: han är shuntopererad som liten. Försäkringsbolagen anser att han är en för stor risk för att låta honom få teckna ett skydd. Jag kan vara så arg på mig själv som inte tecknade försäkring redan under graviditeten. Men, med facit i handen hade det förmodligen inte spelat någon roll. För de flesta bolag skriver sig fria från medfödda sjukdomar. Resultatet hade om jag vetat om det vet idag, alltså om jag tecknat försäkring tidigt i graviditeten åh sedan tecknat en barnförsäkring samma dag han föddes är att han eventuellt fått en sjukförsäkring med massa undantag i.

Nu blev han inlagd på neontalen ett par timmar gammal, men under hela sin vecka där, var det ingen läkare som insåg att han var allvarligt sjuk. Att han inte bara hade svårt att hålla blodsockret jämnt. Det var inte förrän han var ca 7 veckor som de började misstänka att han var sjuk.

Det dröjde tills han var nästan 12 veckor innan jag började undersöka försäkringar. Då stötte vi på stoppljus överallt! Tillslut fick jag höra talas om försäkringen man kunde teckna via facket, de tog minsann mot alla barn! Jag slog till direkt. I flera år var jag nöjd, k hade en försäkring och premien var låg. Men nu i somras efter att jag under våren anmält hans epilepsi dit fick vi veta sanningen om denna "fantastiska" försäkring. De accepterar alla barn, men när en sjukdom anmäls, gör de en koll och bedömer om risken för det barnet i fråga att drabbas var känd innan försäkringen tecknades. Om de bedömer att så är fallet, uteblir ersättning. Så blev det i vårt fall. Vi fick ingen ersättning. Inte för tiden på sjukhuset, nada! Åh då blev faktumet att k har en försäkring som vad han än skulle drabbas av inte kommer att få ut någon ersättning. Jag betalar, i och för sig en låg premie, men en premie som aldrig kommer att kunna ge några pengar.

Så nu när diddi var pytte tecknade vi en försäkring när han var mellan 4-6 veckor, åh försökte hitta det bästa alternativet för oss. Vi försökte då även teckna för k och v, men endast v fick vi teckna för. När Esmee var 4 dagar skickade vi in ansökan på försäkring på henne åxå, under graviditeten med henne tecknade vi även en gravidförsäkring betalvarianten på samma bolag som vi har nästan alla barnen försäkrade i.

Förra veckan blev jag uppringd av ett annat bolag som ville sälja en försäkring till Esmee. När jag sa att vi tecknat en innan hon var 1 vecka gammal, lät försäljaren chockad - så snabbt!

Efter det samtalet kom jag på det bästa svaret på den kommentaren. Ja det är enda sättet att ge sitt barn de bästa förutsättningarna att få en heltäckande försäkring. Det räcker med att bvc noterat att föräldrarna frågat om babyns torra hud för att försäkringsbolagen ska göra undantag i försäkringen för hudsjukdomar. Innan man tecknat en försäkring, är det bäst att inte ställa onödiga frågor till bvc, för säkerhetsskull. Vi frågade. Inget om Esmees torra hud på bvc förrän vi fick bekräftelsen på hennes försäkring, åh då hade vi fått bukt på hennes torra hud.

Så det var väl allt jag hade att skriva om barnförsäkringar just nu...

Hur tänker/ har ni tänkt när det gäller detta mindre roliga ämne när det gäller att sätta ett nytt liv till världen?

Jag tycker trenden är skrämmande när det gäller hur försäkringsbolagen får välja vilja som ska få vara försäkrade och inte. På samma gång är det ett svårt ämne att lyckas fatta rätt beslut kring. Hur man än gör kunde man förmodligen ha gjort annorlunda till det bättre.

Nä, nu när jag tänkte skriva om detta ämne så börjar esmee krångla. Så jag lämnar ämnet öppet för stunden.

Ställer frågan till er, svara gärna med en kommentar. Så återkommer jag till detta ämne när jag kan fokusera på änmet.