I lördags bakade jag en kladdkaka jag hittade receptet på i folkbladet.

http://www.arla.se/recept/glutenfri-kladdkaka-med-mandelmjol-och-polkagris/

Ingredienser
100 g Margarin
2 ägg
2 1?2 dl strösocker (nästa gång ska jag minska sockermängden)
10 st polkagrisar
1 1?2 dl mandelmjöl
5 msk kakao
3 tsk vaniljsocker
0,5 dl grädde
1,5 dl vispbar grädde till servering
3 droppar karamellfärg

Gör så här:
Sätt ugnen på 175°. Smält smöret. Mortla polkagrisarna. Smörj och bröa en form med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda först i hälften av de mortlade polkagrisarna, de torra ingredienserna och till sist det smälta smöret och 0,5 dl grädde. Rör om försiktigt, häll smeten i formen. Grädda i mitten av ugnen 13-15 min. Vispa resten av grädden, droppa ner några droppar karamellfärg och vänd runt utan att allt blandas in i grädden. Spritsa eller bred grädden på kakan och strö på resten av polkagrisarna.

Å där pajjades hela morgondagen!! Men näe jag blev inte alls bitter. Ingen vila, inget stall bara stress. Skoj....

Man vet att ens barn börjar bli stora när man går till de 2 äldsta å säger att nu går jag å lägger mig. Var inte uppe för länge. De små sover redan å jag sover typ... Eller så beror det på att jag är helt jättetrött efter en vecka å måste få somna tidigt en kväll i veckan.

I går hade vi höstens/vinterns första snöstorm

Å imorse regnade det , det var snöslask å riktigt ruggigt. Snorhalt å jag körde långsamt till jobbet.

En kort lunchpromenad blev det ändå... Med vertikalt regn.... Å stormvindar...

Nä, nattinatt.

Å trevlig helg önskar jag er alla

Igår var vi på smålandsvillans husvisning av huset nybro. Precis det vi tog en kalkyl på i somras.

Å först måste jag bara säga wow! Detta hus skulle passa vår familj. Nu var det bara nedre våningen som visades men det var ändå bra. Det kändes rätt. Tänk om vi kunde börja bygga snart!! Synd att det inte är möjligt. Men vi har ju vår 3-års plan. Det finns fler hustillverkare att titta närmare på. Vår tidsplan ger plats för eftertanke. Vårt husbygge kommer inte att bli förhastat. När det blir av då är det rätt. "Var sak tar sin tid" skrev min mormor med kylskåpspoesi för många år sedan. Å hon har rätt. Å fram till dess får vi lida av växtvärk här hemma...

Idag satt jag upp utebelysningarna! Inte så att de är uppkopplade ännu men så de bara är att fästa till uttagen å låta dem börja lysa om ett par veckor. Skönt att göra det utan att förfrysa fingrarna å bryta svanskotan när man ev halkar av stegen.

Igår putsade jag fönstren utvändigt å vi höststädade nästan helt färdigt åxå.

Känns bra :)

Idag är jag hemma å Vabbar för att lilla stackars Diddi har hostat hela natten lång.

Så nu har jag skickat iväg man å de skolbarnen, anmält vab, ringt förskolan å jobbet, å bäddat ner de små i sofforna med lite frukost å slagit på Disney junior. Nu sitter jag som bäst å planerar vad jag skulle vilja hinna med idag.
1. Träna

2.Sätta ut lite saker på annons

3. Ringa några samtal hälsocentralen/ å kirurgen å försöka få reda på när jag ska opereras. Samt till korttis å se om vi kan få ändra några tider

4. Gå igenom Diddis nästa klädstorlek - behöver nåt kompletteras?

5. Prata med förskolan om att Esmee typ helt slutat med blöja sen förra gången hon var där.

Men nu först en frukost i förhoppningsvis lugn å ro :)

Den senaste veckan har mina små troll (Diddi å E) genomgått en mental utveckling. D vill bara sitta å bygga ihop sin lilla legobil eller leka med kompisar. Han vill hjälpa till å duka å skulle så gärna klara av att torka sig när han bajsat själv. Men det är ju kanske lite för svårt ännu.
E har ro i kroppen att se på film, ska sitta på en stor stol å äta frukost, hon ska klä på sig själv - med kläder hon själv valt å nu det senaste. Hon vägrar ha på sig blöja. Men hon är riktigt duktig på att hålla sig. Hon bajsar på toaletten å har kissat på toaletten majoriteten av gångerna idag. Men en väldigt desperat version av denna mamma lyckades lura på henne en easy-up blöja innan hon gick ut för att leka en stund på eftermiddagen. Tanken på en olycka i galonoverallen kändes mindre lockande.

Mina bäbisar börjar bli stora självständiga individer!! Å faktiskt det känns skönt.

En bild från tidigare i veckan då de gick ut för att kolla in grävmaskinen som jobbade utanför kvarterslokalen