Stackars lillan!!! Nyss märkte jag att hon är tät i näsan.
Stackars sömn, jag som hade hunnit somna, liggande. Nu får jag försöka sova sittande.

Vi läser prinsen och prinsessan. Miiimii verkar faktiskt intresserad. Skojigt åh mysigt.

Hmm, ska nog sätta k med lite skoluppgifter sen när miiimii sover. Han kom efter en hel del med det i december tack vare alla dumma kramper.

Jag hade ställt klockan på 6 för att hinna yoga imorse. Miii mii kände det på sig. Hon började tjorva strax före 6 så att hon inte skulle bli själv kvar i sängen. Jag försökte verkligen få henne att somna om, men näe då!!! Nu har vi klivit upp åh jag sitter åh ammar henne i soffan. Suck. Nu, när miiimii vet att hon är med mig, kanske hon kan somna om så jag kan ta ett kortare yogapass.

Kollade in babyappen nyss. Miii-mii är nu 12 veckor åh 5 dagar!!! Hur gick det till, hon var ju nyss endast ett litet, litet bäbisfrö i min mage!!

Tänker tillbaks på de första tankarna vi hade när vi chockat insåg att vi väntade en liten 4:ra. M ville inte ha fler, vi var mitt i K's jobbiga epilepsi, diddi tjorvade på nätterna. Jag ville inte ta bort bäbisfröet, men var orolig för framtiden. Men tack vare allt kaos bestämde vi inget, tiden gick och vi accepterade att vi skulle få ett barn till.

Idag får jag en jobbig klump i halsen när jag fattar hur nära det var att hon aldrig fått leva. Denna genuint levnadsglada lilla sötnöt.

Ordspråket "man ångrar aldrig de barn man får, bara de man inte fick." Stämmer fantastiskt bra.

Det låter så härligt, hon skrattar alltid med både kropp och själ. Vilken underbar känsla det måste vara, inte undra på att hon har så lätt att hitta skrattet

Miiimii gillar att vara i famnen åh ha sin kind mot min. Är hon ledsen blir hon oftast lugn igen av det.

Detta är en favorit. Hon kan både hålla den åh smaka på den själv. En bra julklapp från farmor åh farfar.

Nu är lillan inte så liten längre. Men en liten klump i halsen plockade jag bort strl 50/56 igår. Visseligen var det inte för smått än. Men på nåt sätt kändes det som det var dax, vemodigt eller inte. Det är ju sista gången vi har en så liten bäbis i vårt hus.

Jag vill stanna tiden åh bara snusa på ny (relativt ny) bäbis tills jag mättat näsborrarna på babydoft. Titta på den lilla kroppen rills de är memorerade in i minsta detalj. Åh umgås med henne, lyssna till hennes babyröst, skrattet, jollret åh gråten tills jag har präntat in det i minnet för alltid.

Nog sentimentalitet, en bild på lillan åxå med ett nytt plagg för dagen.