Hur resonerar ni kring julklapparna? Kvalitet/ kvantitet? Och hur många klappar är lagom många till barnen? Ni vuxna, ger ni varandra julklappar? När börjar ni era inköp osv? Lämna gärna en kommentar. Det är så spännande att det kan skilja sig så mycket åt från familj till familj.

I år känns det som om jag ligger efter med julklappsinköpen. Vid den här tiden brukar jag vara nästan färdig. Nu har jag precis börjat. Jag brukar ha deadline till 1:a advent då vill jag även ha julgardinerna på plats.

I år blir det inte så många eller så dyra klappar till barnen. Men de stora vet att eftersom de fått mycket redan nu i år så blir det så. Bla hade jag tidigare i år planerat för att de skulle få nya tv- apparater på sina rum till julklapp, nu blev det redan i somras.

Men hellre några saker de verkligen vill ha som har kvalitet än massa krinskrams som inte har någon kvalitet alls.

Jag åh m har redan gett oss vår gemensamma julklapp. En elektrolux ergo rapido. Det är en grej som underlättar tillvaron hemma och som vi inte hade lust att vänta länge på. På självaste julafton får vi istället slösa kärlek på varandra.

Det finns så mycket jag vill hinna göra, men tiden räcker aldrig till! Det ger mig ångest, fiden rinner mellan mina fingrar och jag har mer än hälften ogjort och ännu mer saker jag vill hinna föra med mina nära och kära.

Men alla andra verkar hinna med allt åh även alla måsten. Hur dom kan hinna allt åh samtidigt ha välstädat, ha tomt i tvättkorgen. De hinner minsann baka, pyssla, mysa, åka bort h ha gäster under typ samma helg!! Hemma hos oss hinner vi definitivt inte ens hälften av detta under en helg.

Hur är det hos er andra, hinner ni med allt? Eller sitter ni och känner er som jag gör. Jag läser om hur duktiga andra är, förundras och önskar att det skulle fungera även hemma hos er? Lämna gärna en kommentar

Jag sitter platsad i fotöljen uppe åh kämpar vidare med nattningen. Håller mig vaken med att blogga åh kolla halv åtta på ipaden, under tiden ammar jag.

Hungrig är jag åxå!! Bra att jag är fast här uppe, sen blir det the, vatten åh ca 1 dl grekisk yoghurt med kakao i.

Åh så tassade V precis förbi, åh sa att hon vägrade lägga sig för att hon inte kan sova. För 10 minueter sedan fick jag jaga k från m's dator åh strax innan det bäddade jag im diddi som stod åh dansade i spjälsängen.

Jag får nog gråa hår av detta snart!!

När inlägget var publicerat valnade esmee. Nu är hon påfylld, åh alla sitter åh väntar på att hon ska rapa en gång innan vi åker till leos för k's kalas. M åh diddi ska vara hemma åh mysa. Han har fortfarande över 39 i temp.

Tog nyss tempen på diddi. Han var inte så sugen på lunch åh höll på att somna. När vi skulle tvätta av honom var han supervarm. Det visade sig att han hade 39,5 stackaren!! Så in med ipren supp. Åh nu ligger han i soffan med tutten helt utslagen lillvännen.

Trist med timeingen bara, i eftermiddag skulle han ha fått busa loss på leos lekland när k haf sitt kalas. Nu får han vara hemma istället med m förmodligen. Så åker jag med de andra barnen. Ett tillfälle att träffa de övriga föräldrarna.

Nyanlämda till öppna förskolan. Innan diddi ble en tornado.

Vi kom dit åh yrvädret diddi satt fart!! Han var överallt åh ingenstans. Idag var det ganska många små där som låg på golvet. Diddi oförstående åh exhalterad förstod inte alls att man inte får busa med småttingar som mannkan med tex. K och v.

Han busade åh kastade saker. Blev arg när jag försökte tillrättavisa. Äkta bäbistrots och helt uppvarvad. Jag skämdes och svettades och följde efter honom för att förhindra skador på barn och föremål. En stund med esmee fast i bröstet. Det kändes som om jag ALDRIG mer ville åka till öppna förskolan med mitt vilddjur!! Tja, det stämmer gott hade nog varit lika full rulle med en apa. Men vi ska dit nästa vecka igen. Diddi måste få umgås med andra barn och jag behöver en dos skämsmedicin.

Efter detta år kommer jag aldrig våga visa mig ute igen. Medveten om att så snart jag gör det får jag skämmas halvt till döds. Just nu åtmistone, vill jag gräva ner mig i en grop åh aldrig komma fram igen. Hoppas det går över.

Hur ska man egentligen göra med barnens egna bråk? Ska man gå in och lösa dem, eller ska man låta barnen själva lösa sina stridigheter?

Jag känner mig ganska kluven i detta ämne. Men jag låter tillfället avgöra metoden. Om jag ser vad som händer när bråket börjar och det är ett av barnen som gör något fel eller riktigt elakt så säger jag till. Men om jag inte ser vad som hänt/ det bara är vanligt tjafs så låter jag barnen lösa sina gräl på egen hand. Så att säga, jag försöker lära dem konflikthantering.

Min farmor gjorde något liknande med min faster och pappa när de var små. Hon sa "slå ihjäl varandra bara, men blanda inte in mig". Åh det uttrycket lånar jag ibland. Finns få saker som jag kan bli så less på som när det svallras till höger åh vänster!! "Mammaaa, vet du vaad (namn) gör/säger?! Får (namn) göra/ säga sååå?" Jag är allergisk mot sånt!! Då brukar jag fråga vad skvallerbyttan gjort innan dess. Åh sedan säga att det är svårt för mig som inte var med från början att reda ut det.

Hur gör ni andra föräldrar, kommentera gärna!!