Så är detta år 2015 snart till ända. Ett år som började kantat med otur. E som åt propplösning, min bråckoperation som lämnade rätt mycket att önska i form av snabbare läkning. Men när januari var över så hade vi haft våra ambulansresor. Tur som var blev det bara 2 st.

2015 är även året som mina båda äldsta barn träffar sina första kärlekar. K med sin Elina och V med sin Hischam. Jag fick en härlig resa med syster H till Turkiet. En resa utan barnen i en vecka, något som aldrig hänt sedan jag blev mamma. Det är så mycket fina minnen med den resan. Å ännu bättre, så lyckades jag landa i mig själv, stressa av och har fått enormt mycket bättre sömn sedan dess. Året har innehållit härliga ridturer, syskonkärlek och framförallt vardagar med guldkanter.

Så inför det kommande året då, jag har inte ett enda nyårslöfte. (Skulle ändå varit nåt hälsorelaterat som kraschar en bit in på året typ januari/mars med sänkt självförtroende som följd). Istället har jag tänkt fram och tillbaka och kommit fram till att just nu är det väldigt mycket en hoppfull tid vi går till mötes. Inte minst husbygget. Därför kommer jag att dedikera 2016 till hoppfullheten. Hoppfull 2016 klingar bra i hjärtat och tanken.

I och med denna nya fras, hoppfull 2016 vill jag bara önska er som läser det jag skriver om en mycket minnesvärd kväll, en värdig avslutning på året och kanske ändå mest ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!

Idag fick E inviga sin nya ridhjälm som hon fick av tomten. På grund av isbanan utomhus är det definitivt olämpligt = livsfarligt att rida, men mysa å borsta dom är ju alltid trevligt. Att lukta på en häst under vintern, pälsen som doftar svagt av hö och rent (ingen gegga att rulla sig i utomhus). Det är nog bland de bästa dofterna jag vet.
E var missnöjd över att vi inte sadlade osv så hon fick rida sin stora häst (Baronessa) på riktigt. Istället fick hon sitta på henne och borsta. Sitta baklänges å snurra runt. Å det är inte fy skam det heller. Det är så kul att dela sitt intresse med sina döttrar.

M var på biltema å köpte kartonger idag, så nu har vi börjat packa undan saker. Tanken är att nästa jul bor vi troligast inte här. Å i vilket fall som helst ska detta göras inför kommande värdering som måste ske nu i vår.

Nu är snart alla våra julgrejer (ja, jag har tagit bort julen... Tidigt jag vet , men sån är jag. Innan juletid är jag likadan. Missbrukar julmusik, pyntar allt utom granen innan 1:a advent, fixar med klappar å så. Sen när annandagen är över då blir jag 100% less på allt krimskrams över en natt. Men då har vi haft pyntat i ca en månad. Typ samma tid som alla andra fast lite före).
Organiserar om allt åxå. För att underlätta är det bättre med flyttkartonger än individuella kartonger i överflöd. En gammal vän till familjen sade vi åxå adjö till för alltid, plastgranen, som tack vare silvertejp tog sig igenom sin sista jul innan det bär av till tippen. Tanken är att allt ska synas, det som vi inte behöver, eller tycker om eller så ska inte packas med till huset. Gissar att det blir mycket att rensa ut, loppis, välgörenhet, å skräp som kommer flyttas runt de kommande veckorna.

Det känns faktiskt bra. Tanken är att vi nu ska börja packa saker som vi inte kommer behöva mer där vi bor nu. Imorgon ska vi inhandla flyttkartonger. Julpyntet ska packas i nya lådor, å sen kommer vi sakta rensa, röja och packa oss igenom hus och hem. Under början av året ska det göras, vi ska även fixa och dona här hemma. Sen blir det att sätta ut till försäljning närmare sommaren.

Alltså, jag måste vara knäpp, men jag längtar efter att få inleda detta projekt.

Det året hade det strax innan julen kommit ganska mycket snö. Det låg ett tjockt täcke över hela landskapet. Jag och minn lillasyster E var dagen före dopparedagen ute och byggde en stor ståtlig snögubbe. Man kunde se den från inifrån vårt hus.

Julaftons morgon vaknade vi tidigt. Det var ett sånt där vackert sken som det bara finns i juletid av alla julstjärnor och stakar i fönstren. Ute var det helt mörkt men vad som var tydligt var att regnet vräkte ner! Vi gick fram till fönstret uppe i allrummet. Där stod två ganska små paket och ett brev, från jultomten. Han skrev om att han sett oss sova i våra fina rum, och att han hälsat på hästarna i stallet och gett dom lite hö att tugga på. I julklapparna fanns det fina små princesskronor i metall.

Lyckan var total! Jag minns hur intensivt jag hade velat ha en sån -länge. Eller åtminstone hela hösten.

Alltså, jularna när man var liten, särskilt innan man slutade tro på tomten, var magiska. Det var en så speciell känsla. Allt med den var fantastiskt, mystiskt magiskt och fyllt med sån förväntan. Ibland önskar jag att man fick uppleva den magin igen.

E utbrister vid nattningen nyss att det hon önskar sig mest är en prinsesskrona! Ajdå! Det finns inget sån klapp så vitt jag vet..?

Annars så tog jag mig iprendopad till Ica maxi imorse så vi var där när de öppnade kl 8. Å då tågade det in folk - helt galet alltså!
Nu så har vi lite julmat hemma. Jag letade reda på en liten skinka i affären å den var delikat, tyckte hela familjen. Hälften av den är redan slut!!! Så brukar det inte va hos oss. Jaja det går ju att köpa mer om behovet skulle uppstå, bättre det än att köpa för mycket å kasta bort.

Ikväll dukade vi fram julens läckerheter att ha på smörgås till ett mysfika strax innan Bingolotto skulle börja. Även julgodiset å julmust fanns att ta för sig av.

All I want for chrismas? började jag inlägget, å det som står högst upp på min är ett ok från banken så vi får skrida till verket med husbygget...
På V's står nog en ponny å att vi får bygga huset. (Hon vaktar klockan bara för att önska det varje jämnt klockslag).
K har inga särskilda önskningar - vilket gör det svettigare för oss dom ska hitta på nåt bra.
D önskar sig? tja allt! Det finns inte mycket som han inte skulle vilja ha i sin ägo.?
M önskar sig nog en skoter å diverse elektronikprylar.

Nu är det dax att avsluta detta inlägg, å det gör jag med frågan; vad önskar du dig?

Nya tag.

Ett bra sätt att orka vidare på är att bryta ihop en sväng. Att verkligen gå ner sig i allt negativt. Precis som jag gjorde igår. Men det var verkligen så det var då.

Idag, hemma från jobbet, för sliten av förkylningen för att kunna utföra ett bra arbete. Men att sitta i sängen å kolla upp saker, ringa Länsförsäkringar bank å prata med mäklare osv har jag orkat. Försökte även nå säljaren för hjältevadshus, tyvärr verkar hen ha glömt bort att ringa tillbaka :/ lite trist då det är dessa svar vi behöver för att lyckas fatta ett vettigt beslut. Vår kontaktperson på Länsförsäkringar bank har lovat att kolla på vår låneansökan och huskalkylerna i mellandagarna. Alltså är det viktigt för oss att ha det klart för oss så att vi kan maila in rätt offerter.

Parallellt med det så har jag börjat grotta ner mig i hur man ska fixa till inför försäljning.?

Det är mycket nu, å julen knackar på dörren.... För en vecka sen hade vi gott om tid, nu brinner det i röven, å brandsläckare finns inte inom räckhåll.
Ostädat, å ingen julmat i huset.? hehe, dax att bli lite pigg å få nåt gjort!!

Idag är jag bara så less!! Dels för att jag har blivit sådär förkyld i näsan så snoret bara rinner, med lock för örat å konstant nysningskänsla.
Sen vaccinerade jag mig mot influensan idag å är helt slut överallt. Alltså inte nån bra känsla att få ha under julveckan?

Sen börjar jag vara väldigt trött på att nöta huskataloger, olika hus, planlösningar, offerter hit å kalkyler dit!! Vill bara få ok på ett lån så att vi kan få börja skriva på några j-la papper!! Nu!Sikta framåt å framförallt veta vad vi jobbar mot!!

För det mesta är detta roligt. Läsa å lära sig massa saker som man inte hade en aning om tidigare. Granska siffror, planlösningar, tänka, tänka å åter tänka. Diskutera med varandra och andra. Att på nått sätt låsasplanera. Alltså då menar jag inte att vårt framtida husbygge skulle va en fantasi. Men nu har vi harvat på med huskataloger å offerter i 2 år. Nu är vi redo. Barnen är redo. De frågar om när de ska få sina rum. När vi kommer få vårt hus. De längtar, å önskar de åxå kanske främst V.

Vi är just nu lite ofrivilligt huslösa. Men inte hemlösa, såklart.
Men förhoppningsvis börjar vi hitta rätt nu. Idag har jag pratat med en annan bank, en bank som vi blivit rekommenderade. Så hjälp oss å håll tummen på att det går vägen.

I fredags var jag å pappa å träffade myresjöhus säljare å fick se både ett hus under byggnation å ett färdigt. Mycket intressant.

Kan inte med ord beskriva hur mycket jag längtar efter att se VÅRT blivande hem på plats i Berttjärn med byggställning osv. Men på plats å på väg att bli vår borg.

22:49 den 15/12 2005 föddes denna lilla dam. Första gången jag såg henne sa jag Vilda till henne. Det namn hon fick innan hon var född. Jag minns hur personalen på förlossningen tyckte det var ett hemskt namn å vägrade skriva det på plastbaljans namnskylt.

Det var en mycket nöjd å glad tjej nu ikväll som hade svårt att säga vad som varit bäst. Roligt tyckte hon det var att farmor E var förbi. Hon är så duktig på att hitta bra presenter, sa V.

Den enda present som inte dök upp som hon hoppats på var?

Snön!! Hon brukar säga ingen födelsedag utan snö. Om de senaste årens vintrar är en ny trend så kommer V vara ung länge?

Nä nu är det sovdax. Natti natt